SYTT Se STEEN STR EE TA AE ERE ER sg arbetsförtjenst uti andra länder; denna senore form a; utflyttnivg kar på ett betänkligt sä:t tilltagit, särdel s från rikets vestra och södra provinser till Norge och Danmark. Bör genom ingripande uti rättigheten tll fr flytning, denna utvindring förhindras, eller genom hv:lke medel skulle elägenheterna deraf bäst kunna förekommostr Öfver deita ämne yttrade sig: Hr Schuldheis, protokol:sekr-teraren Ekström, med cinalrådet Berg, magister Sohlmanr, underståthållaren de Mare, kapte: Hjärne, borgmästareu Ödmansson, hr Lundström, ju sät-ekansleren v. Koch, borgmästaren Hasselro:h, re-tor Frykstedt, borgmästaren Knös, hr Lallerstedt, hr Lindborg, häradshöfdiug Ulrich. Afdelnivgen omfaitade enhällgt den tankeo, att inga hinder borde uppställas emot utflyttmnpgsrätien och ansåg såsom de bästa och verksammsste medel a:t mot erka ut flystviogslusten eiler förekomma oiägevheterna a! densamma: spridandet af tillförlitlg upplysaing om det verkliga tillståndet i främmande länder; in:örändet af större religös fribet i vårt land; busagars afskaffande och åvägabringande i allmänhet af eu bättre förhålande meilan husbönder och tjensre; sträfvandet att genom lossande af onödiga band och beredande åt arbetaren af större trefnad på fosterjordens, motväga de inflytelser, som nyfikenhet, virs egär eller föresp: glingar kunoa ha, för att drag bonom till främmande länder. Till föredragande för det allmävna mötet i båda dessa ämnen utsågs magister Sohlman. Tredje afdelningen i Ordförande: generaldirektören Ekströmer. Förhandlingarne öppnades med ett tillkännagifvande af ordföranden, att Posttidoingens redaktion låtit till afdelningen aflemna 100 exemplar af en Berättelst angående besparingsköken i Paris för försäljning at matportioner till fem centimer. Denna berättelse utdelades bland afdelniogens ledamöter. Afdeloingen ödfvergick derpå till behandling af 3:dje punkten af sitt program: ;uru böra arbetarebostäder vara beskaffade, så att de, utan alt företaget medför förlust, tillfredsställa fordringarna för arbeiarens helsa och trefnad? Om denna punkt uppstod en särdeles upplysande öfverläggning, hvilken upptog hela förmiddagens ssmmanträde. Kapien Cronstrand omförmälde de i högsta motto glädjande och lyckliga resultaterna af arbetarebostäders anäggoing i England, der sådana förs: blifvit ifrågasatta och utförda, och han redogjord fullständigt för det sätt, hvarpå de, på grund af den erfarenhet man efter hand vunnit, inrättas och adminisireras, förordatide han dem såsom det mönster, hvilke: hufvudsakligen borde tjena till efterföljd vid arbetarebostäders inrättande här i landet Generaidirektör Stråle redogjorde åter för den erfarenbet, som vun vits vid och geoom den arbetarebostad, som här : Stockholm (vid Tegelviken) blifvit uppförd, och för ordade han på grund af devna erfarenhet åtskillig modifizationer i det engeiska systemet, hvilka hav ansåg betingade af vårt klimat, våra vanor och förhållanden. Doktor Grähs beskref det system för ar betareboningar, som blifvit antaget i Belgien, sam: den modell-arbetareboning, som förevisades vid förlidet års hushål!sexposition i Brässel (å hvilken modellboning hr doktorn tillika urdelade en tryckt beskrifaing jemte planritning). Professor Huss utvecklade i deta!) sin åsigt om lämpligaste sätet för arbetarebostäders inrättande, och var han af den tanka, att, om än i större städer, der tomtplatser äro dyrare, man kan finna sig föravlåten uppföra större hus för änlamålet, likväl i mindre städer och der.grun den ej är så dyr, små hus, uppförda af trä, vore både de såsom boningar fördelaktigaste och dessuiom de, som lemnade bästa uisigt att bära sig; anföravde talaren föredömet af de cits ouvrigres, som existera i Mählbausen och de, som hålla på att upp stå utanför barriererna kring Päris. I diskussionen deltogo för öfrigt kapten Berg, doktor Soid:n, hr Hedman baron Leyonhufvud, doktor Cederschöld, kamrer Stenberg, br v. Qvanten och doktor Carlsson, och ledde öfverläggniogen till det resuitat, att afdelningen beslöt såsom sin gemensamma tanka uttrycka: Att väl inrättade arbetarebostäder utöfva ett mäktigt, kanske det vigtigaste inflytande på arbetarens helsotillstånd och medelbarligen äfven på hans moraliter, och således ingentrg kan vara för den arbetande klassen mera gagnande än främjandet at arbetarebostäders anläggning; — att likväl, ehuru arbetarebostäderna böra vara beräknade på att bärs sig i pekuniärt hänseende, det ej är att hoppas, det de skola göra det i början, hvarföre kommunerna böra ha sig angeläget att antingen sjelfva uppförs sådana eller medelbarligen bidraga till deras åstadkommande, genom att sätta andra personer i tillfäll att uta allt för stor uppoffring tillvägabri: ga sådana; — att dessa in:ätiningar, likasom de Egestorffska spisningsanstalterna, ingalunda böra anse: såsom några almoseutdelningsställen, hvarföre hyrorna böra så bestämmas, att de i väsentlig mån lemna ränta på anlöggningskapitalet och ersätta unphållskostnaden, men att det derjemta må tillses, av dessa hyror ej öfverstiga den hyra, som på hvarje särskilt ort för ti:lfallet allmänneligen erlägges fö sämre ltgenheter; att hvarje för en familj med större barn afsedd ligenhet helst må bestå af 2 rum med kök, förrådskontor och vedrum i omedelbart sam: machang med boningslägenheten, samt en lägenheten ensam tillhörande mindre tambur, men att, der omständigheterna sådant ej medgifra äfvensom för familjer med inga eller blett spåda barn, lägenheter må inskrävkas till I rum med kök och nödiga uth att rummen böra vara ljusa (helst belägna åt solsidan), rymliga i förbållande till det antal personer, som der skola inrymmas (sofrummen med beräkning af minst 500 kubikfots utrymme för hvarje person, som der skall hvila), försedda med särskilt inrättade luftvexlingsanstalter; att de vidare böra varz torra, varma och om möjligt försedda med för hela huset gemensamrna värmeapparater; att det vorc önskligt, om, der omständigheterna sådant medgifva, waterc:osets eller annan ändamålsenlig uppfioning för afwädesinrättniog (t. ex. Marinos) anbragtwes inom hvarje särskilt lägenbet jemte afledningsrör för sopor och vatten; att god vattentillgång förberedes, vare sig genom vattenledning om sådan finnes att tillgå, eller på annat lämpligaste sätt; — att ju färre som inrymmas i ett hus desto lättare är det, men att antalet ej bör öfverstiga 16 och ej mer än 4 dela gemensem ingång och trappa; — att husen der omständigheterna så medgifva och städernas bygnadsordning sådant ej förhindra, må kunna uppföras af trä, äfvensom att de. der omständigheterna så medgiva och kräfva må kunna anläggas utom städerna, dock så att afstånde: från de ställen der arbetarne äro sysselsatte ej m? bli alltför stort; — att det bestämdt förbjudes det flera personer än hvad vid hyressftalet blifvit upp gifvet och efter utrymmet beräknadt, må i lägenhe: terna inhyras; — att byreskontrakten böra vara så affattade, aut den som ej ställir sig de faststälde ordningsreglorna ti:l efterrätttelse, må ha förverka sitt kontrakt; — att, till lättnad för hyresgästen byran må få inbetalas på kortare terminer (t. ex vecka eller måvad); — att det är önskligt om til hyresgästernas gemensamma disposition finnes el tvättstuga; -— att för bygnaden af egarne utfärda en lämplig ordningss adga och att en ordningsmaå; tillsäites, som, boende på stället, vakar öfver des efterlefnad; — att det vore vyttigt och önskvärd om en gemensam lokal funnes, der mödrar som g: på arbete kunde inlemna sina barn; — samt slutli gen att lämpligen inrättade lokaler för ogifta må sammanhang med, men afskiljda från familjebonin garne inrät.as. — Sedan i går hafva ywuerligare följande rer soner teckrat sig såsom deltegare i mötet: Ålderman OC. F. Spångber; ister Löwenbjela AOEIGKRTSE I Ra tang TA TT Ny var