Aftonbladet – 22 maj 1857, sida 5

plats i tidningen för följande utdrag ur en otryckt uppsats: Om Jernvägar ooh statslån. Likasom meningarne äro delade i fråga om jernvägarnes läggande här eller der, likaså äro meningarne delade huruvida medlen til: jernvägarnes byggande skola anskaffas genom lån eller icke. Regeringen har föreslagit upplåning; det är så svårt att förorda skatteök ning. De flesta både inom och utom representationen ha följt regeringens tycke i detta fall, några hafva dock äfven tyckt annorlunda. Men hvilket är farligast, spöket skatts elier spöket lån? Såsom bekant är har regeringen föreslagit, att till år 1870, eller förr, i landet bygga och få färdiga dels 13554 mil jernvägar, som skulle kosta 103,350.000 riksdaler riksmynt, dels dessutom utgreningar från Sala till Näsby 97, mil, till Westerås 3,, till Gefle-Dalabanan 744, gör 193, mil, å 700,000 rår pr mil, uppgående till. 13,825,000 rår. Alltså inalles 1553, mil statsbanor med en kostnad af 11i7,175,000 rdr. Möjligen skulle dessutom för staten ifrågakomma att inlösa den 6, mil långa privata banan från Örebro till Köping, hvilken färdig beräknats till 4,500,000 rdr. a5umma 1617, mil jernvägar och 121,675,000 rdr. Om från sistnämde summa afräknas förut anvisade medel 7,500,000 rdr, skulie det alltså återstå att anskaffa 114,175,000 rdr under de 13 åren 1857—1869 eller måhända ännu kortare tid. Till en början har regeringen för de 4 åren 1857—1860 äskat ett bestämdt anslag af cirka 317, millioner, hvaraf intill högst 9 millioner årligen skulle få användas, och dessutom för de tre senare åren ett särskilt kreditiv af 5 millioner, i fall jernvägsarbetena skulle kunna eller böra ytterligare pskyndas, alltså för dessa 4 är möjligen inalles 36!7, millioner, som skulle kunna upptagas genom lån emot 6 procents årlig amortering inclusive ränta, hvarvid, åtminstone för det bestämdare anslaget, tillgång till amortissement för samma tid funnes uti öfverskottsmedlen (än om debet och kredit ginge jemti) ibop eller brist uppstode?), beräknade tilll 1,210,000 rdr årligen. Så långt civildepartementet. En af de mest storartade propositioner, ej blott med hänseende till den storartade summan, utan äfven till de möjliga, ge-1 nomgripande följderna, som Sverges regering någonsin framburit till Svea rikes stävder, blef sålunda på det i flera hänseenden mest knapphändiga sätt både förberedd och affär dad. Med sitt till en del likasom beslöjade innehåll emottogs den med entusiasm; man ville saken, men visste ej sättet, och prisade det, enligt hvilket man skulle få så mycket af jernvägar för skenbarligen så godt köp. Lyckligtvis tilläto formerna ej att på samma dag votera ja eller nej; bristerna trädde allt mera fram i dagen, och ännu är att hoppas, att endast den lugna besinningen skall råda i afgörandets stund. Så långt civildepartementet, sade vi; månne icke likväl det bort kunna se en smula längre? Då man sträcker sin omtanka för jernvägars byggande långt in i framtiden, utöfver tiden ör flera riksdagars befogenhet måhänds, månne man då joke äfven af frågans finansiella sida bort framviera icke blott börjar, som tycks lofva att gå så lätt och ledigt, utan äfven, upplysningsvis åtminstone, fortgången och slutet, hvilka måhända skulle fannits mera knaggliga? Om än det icke legat inom civildepartemertets omfång att djupare inträega i den finansiella delen, så tyckes dock som borde åtminstone för finansdepartementets chef den tanken ej hafva varit långt borta, att genom att beträda oeh fortgå på en sådan väg som den ifrågasatta, skulle staten på några år för jsernvägars byggande åsamka sig en skuld af 100 millioner i runöt tal, till hvars arorterande icke mindre än 6 millioner årligen under många och låsga år skulle på ett eller annat sätt indrifvas. Det skulle hafva varit lätt att än närmare utred: ech ådagalägga, att på sådant vis skulle de sånta 100 millionerna icke kunna återgäldas med mindre än 220 millioner. Det skulle alltså inbesparas 120 millioner, om början strax gjordes med att anskaffa de der årliga 6 millionerna, bellre än att dermed dröja några år, och om med dsssa medel allena jernvägarne finge byggas utan lån. Det hade varit lätt att inse, att 6 millioner årligen under 1674 år göra tillhopa 100 millioner riksdaler, och att om tiden för jernvägsbygnaderna från 13 år utan särdeles olägenhet kunde utsträckas till 1624, år, så skulle nationen efter den tidens förlopp få det mångdubblade nöjet; att. ega jernvägarne färdiga, att hafva till fullo betalt lem och att bafva inbesparat 120 millioner riksdaler. Detta vore de direkta fördelarne för landet, : Till de indirekta, måhända minst lika vigtiga, hvilka åtmisstone bort vara synliga inom finänsdepartementets horisont, skola vi helt kort återkomma: Ifall en bilaga i antydde riktning fått upplysningsvis äfölja. om just ioke utgöra en del af den kungliga propositionen, har det, tumera visat sig, att sådant visst icke skulle varit vågor öfverflödsgerning, utan tvärtom ganska angeläget, Hellre ingen inblandning ofvanifrån i beskattningssättet, än en genom sin ofullständighet missledande! För att visa gången af ett amorteringslån bifogas en kalkyl, deri det från början uppJänta kapitalet astages utgöra 10 millioner riksdaler; deri fem procent ärlig ränta å det junder låretiden vid hvarje års börjar återI stående kspital vid samma års slut tiliägges; i och deri å summan af kapital och uppiupen I vänta vid hvarje års slut afbetalas sex procent af den primitiva lånesumman, d. v. s. 600,000 rdr årligen, till dess ej mera återstör af Jåj net, än att det vid sista inbetalningen kan med 600,000 rdr, eller mindre, elutliqvideras. För redighets skull och till erhållande af hvarje års restsumma jet i fulla bundratal, hyariganam hentnea tal undvikas i räintaherika. Dh tt JA Jm Man Ing AGA In