Mm ETT SVENSKT VALGORENHETS-MOTE, hvilket kommer att hållas i Stookholm den 25 Maj 1857 ooh följande dagar. I öfverensstämmelse med hvad som skett uti dej! flesta andra länder, hafva äfven inom vårt fädernesland under senare tider många vigtiga frågor, som afsett förbättrandet och betryggandet af arbetsklas-: sernas ställning, blifvit med ett allmänt nit omfat-, tade. Statsmakterna hafva ordnat många hithörande förhållanden; den kommunala eller enskilta omtänksamheten har gått hand i hand dermed. Men många li bland dessa trägor äro dock hittills dels outredda, dels enligt olika åsigter på olika sätt besvarade, några tilläfventyrs ännu ej offentligt vidrörde. Det vore önskligt om åtskilliga af dessa frågor kunde erhålla en närmare utredning, om åsigterna angående sättet för deras besvarande kunde vinna en större likformighet, och om de hitintills ej vidrörda kunde bringas till offentlig pröfning. Lifsade af denna tanke, hafva undertecknade känt sig uppmanade att inbjuda alla dem, som nitälska för förbättrandet och betryggandet af de arbetande klassernas ställning inom vårt fädernesland, att sammanträd -: till ett möte, för att öfverlägga om detta ämne. Et: dylikt möte bör kunna utöfva en vigtig inflytelse på många samhällsförhållanden, hvilka påkalla menniskovännens allvarliga omtanka, och utbytet af den erfarenhet, hvar och en vunnit uti sin krets, åstadkomma en mera vidtomtfattande öfversigt af hvad i nämda kapsosnåg redan blifvit åtgjordt eller vidare bör åtgöras. Undertecknade hysa den förhoppning, att ett dylikt möte skall omfattas med varm välvilja af alla, som egnat en närmare uppmärksamhet åt arbetarens ställning och den i nära samband dermed stående omsorgen om de fattige, samt att detta möte, hvilket vi benämna VÄLGÖRENHETS-MÖTE, må erhålla talrika deltagare. Vi hafva ansett tiden för mötets sammanträdande lämpligast. kunna utsättas till den 25 instundande Maj, här i hufvudstaden. För att underlätta mötets arbeten, hafva de frågor, hvilka nan trott företrädesvis förtjena en närmare granskning, blifvit framstälde i tre afdelningar. Den första omfattar de frågor, som röra fattigvården, och de tvenne senare sådane, som angå de arbetande klassernes vilkor i allmänhet. Dessa frågor meddelas i nedanstående program. M5 ets etsordning, jemte närmare underrättelse om !; , skall framdeles tillkännagifvas. S:o: , m den 16 Mars 1857. B. von Platen. Jacob Hamilton. W. Stråle. Magnus Huss. Ch. Dickson. Professor. Med. D:r. C. G. Grähs. L. J. Hjerta. Med. D:r. FRÅGOR VID VÄLGÖRENHETS-MÖTET. a Första afdelningen. 4. Är nu gällande fattigvårdsförordning ändamålsenlig. eller i hvilka delar är förändring önskvärd ? 9. Vore det lämpligt att fattigvårdssamhällena skulle omfatta större vidd, härader eller hela län, och icke såsom nu vara inskränkta till socknen? 3 Det uti Sverge mest brukliga sätt vid försörjning af fattighjon, hvilka uti försörjningshus eller fattigstugor intagas. synes vara att blott lemna dem husrum samt ett visst understö med förbindelse för hjonen att -sjelfve anskaffa sina 2 C asssförnödenheter; är detta försörjningssätt .ompt. eller vordet bättre att alla fattighjon, hvilka till he sörsörjning antagas, åtnjöte alla sina lefnadsbehof, med rät ighet för fattigvårdssamhället att draga nytta af hjonens arbetsförmåga ? 4. Huru besörjes bäst vården och uppfostran utaf barn, hvilka falla fauigvården till last: antingen genom utackordering eller uppfostran uti barnhus? ö. Är utackordering af äldre fattighjon att tillråda, eller böra de till helförsörjning uti fattighus intagas? 6. Är det af fattigvårdsstyrelserna nu begagnade sätt, att för lemnadt understöd åt behöfvande ifrån annat Samhälle utsöka ersättning genom vederbörande landshöfdingeembetes försorg att tillstyrka, eller böra fattigvårdsstyrelserne uppmanas att enskildt vända sig till vederbörande kommun, och blott i tvistiga fall söka bemedling hos konungens befallningshafvande ? 7. Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 45 Februari 48535 innehåller bestämmelser rörande ömsesidig ersätming emöllan Sverge och Norge af understöd lemnadt åt behöfvande från ettdera riket. Är denna författning grundad på lika skyldigheter och rättigheter för båda rikena, eller lemnar den åt ettdera riket fördel på det andras bekostnad, oeh bör af sådan anledning dess omarbetande sökas? Andra afdelningen. 4. Hvad inflytande har den senaste bränvinsförordningen baft. på arbetsklassens ställning: är det uppmuntrande att vidare fortgå på den beträdda vägen? 9. Hvad indytande har handtverksordningen af 4846 haft på arbetaren: har den fria försörjningsräten visat sig gagnelig ? 3. Hvad inflytande har den uti fattigvårdsförordningen medgifna rättighet för hvare välfrejdad person, att fritt välja vistelseort, haft på arbetarens ställning? 4. Utlyttningar från Sverge äro af tvåfaldig art, antingen att familjer söka sig en stadig bostad uti annat land, hvilket dock numera synes hafva aftagit, eller ock att enskilta. arbetare för sängre eller kortare tid söka arbetsförtjenst uti andra länder; denna senare form af utflyttning har på ett betänkligt sätt tilltagit, särdeles från rikets vestra och södra provinser till Norge och Danmark. Bör genom ingrip 1 de uti rättigheten till fri flyttnizg denna utvandring förvindras, eller genom hvilka medel skulle oläges ter era! bäst kunna förekommas? 2 äro de bästa medel att förmå arbetaren att göra ov elaktig utaf de förmåner, som pensionsanstalter, sjukhyjeiksföreningar och sparbanker medföra, och huru skall hans förtroende till dessa inrättningar väckas? Tredje afdelningen. 4. Äro allmänna spisningsanstalter, såsom efter Egestorffska metoden, nyttiga, och huru böra de inrättas för att ieke förfela sitt ändamål eller nedsjunka till allmose-utdelningsställen åt fattige? . 4. Ibland medel, hvilka varit föreslagne till beredande af billigt pris på näringsämnen, hafva allmänna bagerier säfskildt blifvit förordade. Huru böra dessa inrättningar ordnas, så att de lemna bröd till billigt pris, utan att undertrycsa den enskilta bagerinäringen? Bör kommunen uppträda som grundläggare af dylika inrättningar ? 3. Huru böra arbetarebostäder vara beskaffade, så att de, utan att företaget medför förlust, tillfredsställa fordringarne för arbetarens helsa och trefnad, och under hvilka vilkor böra de upplåtas? : 4. Uti fabriksindustrien har under senare åren en mängd barn och -qvinnor erhållit lönande sysselsättning. För att skydda dessa personers helsa, föreskrifver fabriksordningen af 1846 vissa inskränkningar, dels i afseende på barnens ålder vid intagning å fabrik och dels uti arbetstiden, synnerligen med afseende på nattarbete. Denna författning kringgås likväl ofta och saknar äfven tillräckliga föreskrifter i afseende på barnens vård och uppfostran. Hvilka medel böra föreslås, för att vid fabrikerne betrygga arbetarmes, isynnerhet qvinnornas och barnens helsa och de senases uppfostran? ARBETSORDNING FÖR MÖTET. Mötet, som är beräknadt till 3 dagar, öppnas den 25 Maj 4857 kl. 9 förmiddagen, uti Stora Börssalen i Stock iolm. Hvarje ledamot bör vara försedd med ett inträdeskort. Mötets provisoriska styrelse utgöres al depersoner, hvilka andertecknat programmet och inbjudningen tilt mötet. Vid mötets första sammänkömst utses styrelse för det