Hr Siljeströms hypotes om kometerna, Rektor Siljeström höll i går sin tredje och sista föreläsning ora kometer. Han förklarade först, i öfverensstämmelse med sin hypotes om kometernas beskaffenhet, de märkvärd:ga volymförändringar, hvilka man observerat hos kometkroppen, i det denna nemligen är minst, då kometen är närmast solen, men större på längre afstånd-derifrån. och för hvilka msn hitulis sökt redogöra genom eterns motstånd, ehuru denna förklaringsgrund är behäftad med stora svårigheter. Enligt hr S:s ås gt skulle fenomenet icke egentligen -vara annat än et attraktionsfenomeny, förorsaksåt af solens olika inflytande på de närmasstintill och de längst ifrån henne belägna delarne af kometmassan, hverigenom en förändring i dessas banor uppkommer. Derefter öfvergick br S. till en förklaring af kometerhas svansar, efter att förs! bafva framstält de hittills. uppstälda förklaringsgrunder, samt visat, att dessa dels stödja sig.på mer eller mindre orimliga antaganden, dels ändå icke förmå: att redogöra. för eos de väsentligare fenomenerna;som kometsvansärne bruka förete. Hr S:s bypotes, som derefter meddelades, är att kometsvansen icke är anna än en ring af: små kroppar (likartade med dem, af hvilka han antager sjelfva kometen bestå), som, i likhet med Saturniring (här ersatt af:en hel samling små månar); -omger kometkroppen, hvilken ligger exoentriskt inom ringen. Genom detta. antagande, som förtydligades. medelst :en modell;; lyckades brsS: mycket enkelt förklara alla de hufvudsakligaste fenomenerna — till. och med.flera undäntagsförbållanden:s—ssåsom i-afseende på svansens form och riktning; den vanligtvis olika ljusstyrkan i olika delar deraf o. ä. v. Hr S. slutade sin föreläsning. med -.dea anmärkningen, att om hansvösigt isafseende på komsterna är riktig, så förfaller allt det mer eller mindre underbara man velat. fästa. vid dessa himläkroppar; hvilka-t. ex. enligtäldre åsigter skulle, när de äro solen närmast, erfara-en alldeles oerhörd-hetta, och tvärtom, när de äro längst ifrån solen, en lika oerhörd köldro. 8: V.,senär de små massor, af hvilka kometerna tänkas bestå, af flera skäl icke kunna tillegna sig någon synnerlig värme, äfven om -kometen -kommers mycket nära solen, och å andra sidan temperaturen icke kan sjunka under rymdens temperatur. Deremot skulle, enligt samma åsigt, kometerna och meteorstenarne möjligen få en i högsta grad anmärkningsvärd: betydelse; soms tillsvidare visserligen icke kansanses annat än som en helt lösligt framkastad tanke, och som äfven: af tal. framstäldes med. all möjlig .reservation, men som likväl synes förtjent af de lärdas uppmärksamhet, Då nemligen en del kometer hafva så långsträckta banor, att de torde aflägsna sig från jorden på betydligare afstånd än till och med de oss närmare fixstjernornas, å ligger det nära för handen att ange dessa slagg himlakroppar: såsom möjliga kommunikationsmedel mellan äfven de aflägsnaste de!ar af rymden. De meteorstenar, som nedfallit. till -jorden,.. skulle följaktligen kunna tänkas såsom möjligen specimina af materien uti helt andra rymder än vårt solsystem, och då den kemiska analysen af ett högst betydligt antal meteorstenay visat, att.ut!. dem icke ingår hvarken någon enkel kropp eller någon förening af enkla kroppar, som ej finnes på jorden, skulle mean deraf kunna draga den högst intressanta slutsatsen, att materien och de kemiska krafierna vore lika i hela universum. Denna tanke,hvilken, såsom sagdt, framstäldes med -mycken reservatiopj torde innehålla mer än dess auktor nu vågade angifva. Vi tro oss uttala en tanke, som uten tvifvel delas i vidsträcktare kretsar än blott af hr Siljeströms åhörare vid dessa föredrag, då vi uttrycka den önskan, att desamma. måtte ju förr desto hellre öfverlemnas åt irycket och derigenom både åt den större allmänheten och åt vetenskapen, inom hvars: historia vi tro den af hr S ljeström framstälda bypotesen om kometerna komma att intaga ett aktadt rum.