Aftonbladet – 16 maj 1857, sida 1

Styrelsen. ... INBJ Up NING wl Kvilket Eommer att hållas 1 Stoökhölni den 25 Maj 1857 och följande dagar. I öfverensstämmelse med hvsd som skett, uti de flesta andra länder, hafva äfven inom vårt fäderneslärd väder senare tider måhga vigliga frigör, som afsettförbättrandet och betryggandet af arbetsklasserhäs ställning blifvit med ett: allmänt nit omföt: ade? Statstrakterna? hafva ordvåt många hithörande förhållabdeir; ved kömtmtnslareler etskilta omtiak? sämbheteh hargått häntvi hätd dermed. Men måbga blånd dessa irågöt äro docx hittills deis ouwfedda; dels! eoligt olika årigter pv olika sätt bestårade, nåractillafrentyrs Stkhu ej offentligt vidrötde: Det I vöre önskligt om åvkilliga tf) desia frågor kunde erhålla en närmare utredning, om åtigterda angår ende sätet för deras besvärande kunde? vinda ex större likformighet) och om de hitintills ej! vidtörda kötde bringas till offentlig pröfning: Lifrade sl denna tanke, hefva undertecknade känt sig uppmanade att inbjuda alla, dem. som nitälska för. förbättrandet och betryggandet af de arbetande klassernas ställning inom våt fAgernasland, att sammanträds till. ext möte, för att öfverlägga om; detta ämne... Ett dylikt möte bör kunonpy utöfva en. vigtig inflyselse på många samhällsförnållanden, hvilka påkalla menniskovännens allvarliga omtankaj och utbytet af:den erfas renhet;; hvar och en, vunnit u:i sin krets, åstadkomma en mera jvidromjattz node: öfversigt af. hyad i nämde bönseende redan blifvit åtgjordt eller vidare bör åtgöras... säl jie ä Uadextecznade, hysa, den förhoppning; att ett dylikt möte skall omfattas. med varm: välvilja af alla, som egnat en, närmars. uppmärksamhet åt arbetarens ställ: ning. och.den i nära samband. dermed. sående om sorgen om de fattige, samt att detta möte, hvilket vi benämna VÄLGÖRENHETS-MÖTE, må erhålla talrisa deltegare.. N Å Vi hafva ansett. tiden, för mötets sammanträdande lämpligast .knnna utsättas till.den.,25.instandande Msajschär isbufvudstaden.:, För att. underlättasmötets arbeten, hafva de frågor,. hvilka soan trott företrädesvis-förtjena en. närmare granskning, blifvit framstalde .i tre. afdelningar;..;Den första omfattar de frågor,.som; röra fattigvården, och:.de tvenne senare sådane, som angå. de, arbetande klassernes vilkor i allmänhet. Dessa frågor meddelas i nedanståeode Pprogram,. i TT Mötets. arbetsordning; jemte. närmare: underrättelse on Jokalen, skall framdeles tillkännagifyas. Stockholm den 16: Mars. 1857, B. von Platen. Jacob Hamilton. Wi-Stråle. Magnus Huss. Ch. Dickson. Professor. Med: Dir: C: GU Grähs L:; JöHjerta. Med. D:r. FRÅGOR VID VÄLGÖRENHETS-MÖTET. 1å Första afdelningen: 4. Är nu gällande fattigvårdsförordning: ändamålsenlig; eller i hvilka delar: är!förändrinkg önskvärd? 2. Vore det lämpligt att fattigvårdssamhällena skulle-omfatta större vidd; härader eller hela län, och icke såsom nu vara inskränkta till socknen? . 3. Det uti Sverge mest brukliga sätt vid försörjning af fättighjoh, hvilka uti försörjningshus eller fattigstugor intagas. syhes våra att: blött lemna dem busram samt ett visst undersiöd, med förbindelse för hjonen att. sjelfvå anskaffå sina öfriga lefnadsförnödenheter; är detta försörjningssätt lämpligt, elleF vote det bätre att alla faftighjon, hvilka till helförsötjning antägås,åtnjöte alläcsiaa lematsbehof, med rättighet för. fattigvårdssamhället att dråga nytta af hjonens arbetsförmåga? p ä An 4. Hurusbesörjes bäst vården och uppfostran utaf barn, hvilka falla, fauisvården till Jast : antingen genom utackordering eller upplictran uti barnhus? 0. a berg Är utackordering al äldre fattighjon alt tillråda, eller böra de till helförsörjning uti faltighus inlägas? a. 6: Är det al fattigvårdsstyrdlserna nu begågnadö sätt, aft för lemnädt understöd åt behörvände ifrån annat samhälle utsöka ersättning genom vederbörahde lafdshöfdinger ombetesföfsotrg att tillstyrka, eller böra fättigvårdsstyfelserne uppmanas att enskildt vända sigstillvederbörande kommun) och blott.i tvistisa fall söka .bemedling hos konungens befallningshafvande 7.05 3 dliva NESEN Z.. Kongl. Majts nådiga förordning al den 13 Februari 4855 innehåller bestämmelser, rörande : ömsesidig. ersäljning. emellan Sverge och Norge af understöd lamnadt åt behöfvande från ewudera riket. Är denna författning grundad på lika skyldigheter och rättigheter för båda rikena, eller lemnar den åt eitderå riket fördel på döt andras bekostI nad; och bör äf sådan anledning dess omarbetande sökas? Anärä afdelningen. 4: Hvad inflytande har den-senaste bränvinsförördningen haft på arbetsklassens ställniog? är det uppmuntrande at vidare fortgå påsden beträdda. vägen ? 9. Hvad, inytandej har handtyerksordningen af 184G haft på arbetaren: har den fria försör ningsräuten. visat sig gagnelig? j 4 3. iivad inflytande har den uti fauisvårdsförordninzen fnå rädighet ör hvår oe välfrejdad person, att fit istelsort, hafl på arbetarens ställhing? 4 Ullseniigar från Sverge äro af tvåfaldig art, antibenat faciior söka sig en stadig bostad uti annät land; iiRot dock nu oracsynes hafva aftagit, eller ock att ens urbetaresför Ibgre eller kortate tid söka arbetsföri länder denna senares form afvutfyutning nkligi leles från rikels yech Danmark Bör ges tighelen till fr tni g d nns eller genom hvilka medel skulle äst känna Törekömmas? Hvilka äro de bästa medel allförmåt? arbetaren wti göra sig delaktig utaf de förmåner, som pensionsanstalter,