Aftonbladet – 14 maj 1857, sida 2

Islossningen i Bottniska viken. Från Öregrund skrifves den 8 dennes: Isen i Grepen är bräckt, drifven inåt skärgården och uppfyller nu farvattnet mellan staden och Gräsön. Till sjös, utanför Örskär, är fortfarande fullt med drifis, som qvarhålles emot denna kust af den envisa nordostliga vind, som ännö är rådande. Från Gefle skrifves af den 11 dennes, att den fortfarande nordostliga vinden äfven der, genom de sammandrifna ismassorna, håller farleden stängd. Från Hudiksvall af den 9: Beklagligen ser det ut att gå myeket långsammare än man trodde med sjöfarten här i år. Det är visserligen 5 å 6 grader värma om dagarne, men deremot 2 å 3 grader kyligt om nätterna och dertill sträng ostlig vind, hvilken senare inför hafsisen uti er er Nu, sedan första spådomen att omkring den 15 d:s skulle vara isfritt, ej synes slå in, påstås det att intet öppet vatten är att vänta på ännu goda 14 dagar, soniliga tillägga 3 veckor. Från Sundsvall af den 9 dennes: Nattkölden fortfar ännu, med anledning hvaraf isarne ute på fjärden och i skärgården bibehålla sig nästan oförändrade. Hafsvaken visar sig oförändrad och synes ba lika sträckning öster om Bråmön, som den hade för åtta till fjorton dagar sedan, med en hög kant af drifis på den sidan af vaken, som ligger åt land. Med dagens post skrifves till oss från Hernösand af den 11 dennes, att snö och is der ännu betäcka både land och vatten, och att följaktligen sjöfartens öppnande på detta håll ännu ej på en god tid är att motse. Från Umeå skrifves den 9 Maj: Under senaste tiden har hafsvaken utanför Bredskär utvidgat sig tillotrolig grad. Den del af vestra Qvarken, som ligger söder om Bredskärs lotsplats, är nästan hel och hållen öppen: Vaken sträeker sig norrut till Bådan ech utanföre Bredskär åtminstone till den så kallade Svarten. Isen på Umeå elf invid staden ligger ännu, men i anseende till dess numera svaga beskaffenhet förmodar man att den under loppet af nästa vecka bryter upp. —— — Det synes, zom skulle Ryssland börja bli något oroligt deröfver att de dansk-tyska förvecklingarne, hsrr Schsels beryktade cirkulärnot och den hövarande ställningen i Danmark i så hög grad bidragit att fästa den vesterländska pressens och. omsider äfven diplomatiens uppmärksamhet spånordens förhå!landen och alltmera bana väg för den åsigten, att dem danska frågan måste göras till