Aftonbladet – 14 maj 1857, sida 2

kastat det af regeringen år 1854 i detta hänseende framlagda förslag till ändring dels i Sverges regeringsform, dels i riksakten. . Det derefter af konstitutionsutskottet vid inneva-! rande riksdag uppgjorda förslag har icke heller, som bekant är, lyckats att förena meningarne, ehutu det sannolikt i allt fall kommer att, efter omröstning i förstärkt konstitutionsutskott, -hvila till afgörande vid nästa riksdag. Men då samma förslag bland annat i viss mån stöder sig på en grundsats, som egentligen icke vunnit burskap hvarken i Sverge eller Norge, eller att, då den s.k. interimsregeringen inträder i verksamhet, den skulle handlägga och besluta äfven i sådana ärenden, som röra de respektive ländernas enskilta angelägenheter, har en ledamot af representationen hos konstitutionsutskettet motionerat ett alternativt förslag, hvarom det sannolikt torde blifva lättare att öfverenskomma både för Sverges riksdag och Norges storthing. Vi-meddela desto hellre deita förslag, som det hufvudsakligen öfverensstämmer med hvad Aftonbladet vid flera tillfällen yttrat vara sin mening, för att vinna den enkjaste utvägen att på ett fullt principenligt sätt och utan några större svårigheter ordna riksstyrelsen, då konungen är urståndsatt att densamma sjelf föra. Det till konstitutionsutskottet i detta hänseende af hr R. Th. Cedersehiöld ingifna memorial lyder som följer: Som Sverge är nog lyckligt ett ega en kronprins, som redan för lång tid tillbaka uppnått myndig ålder och derjemte förvärfvat vidsträckt erfarenhet uti cegeringsärendenb, så är det obestridligen af stor vigt att, så snart ske kan, sådan: ändring beredes uti våra grundlagar, att kronpr.nsen genom dem berätjigas att öfvertaga rikets styrelse, då konungen är förhindrad att densammå utöfva. Då emellertid med visshet antagas kan, att det af konstitutioasutskottet redan framstälda. förslag om rättighet för tronföljaren att u:i ofvannämde. fall inträda i utöfning af riksstyrelsen, fastän samma förslag, genom votering uti förstärkt utskott, kommer att göras hvilande till nästa riksdag, likväl då skall blifva förkastadt, ej allenast derföre att förslaget-i väsentlig mån är stridande emot. den mening, som ett stånd förklörat uttrycka dess gemensamma tankar, utan äfven derföre, att våra grundlagar, enligt samma förslag, skulle legitimera tillvaron af en så tallad interimsregering, hvars-ledamöter till ena hälften skulle utgöras af norrmän,: hvilka helt och hållet ansvarsfritt skulle utöfva styrelsen i Sverge; — så får jag vördsamt väcka motion derom, ätt höglofl. konstitutionsutskottet måtte, för den händelse att dess uti memorialet, n:o 8 framstälda förslag till ändringar uti vissa delar af grundlagarne vid nästa riksdag skulle förkastas, till antagande föreslå följande tvenne särskilta alternatjva förslag till sådana ändring:r uti grundlagarne: 1:o Att riksstyrelsen, då den ej kan utöfvas af koaungen, uppdrages åt kronprinsen, så vida han uppnått 21 år, att föras i konungens namn. 2:o Att, för de fall då kronprins ej finnes, eller ej kan inträda i utöfsing af fiksstyrelsen, och då svenska regeringen enligt grundlagens föreskrift skall föras af statsrådet, de för Sverge och Norge gemensamma ärendena af båda rikenas statsråd, som för sådant ändamål till lika antal sammanträda, handläggas i enlighet med riksakten. För att ådagalägga nyttan och nödvändigheten af de föreslagna förändringarne uti grundlagarne, torde det så mycket mindre vara behöfligt att här intaga någon fullständig motivering, som en sådan förefinnes uti konstitutionsutskottets förutnämda memorial. Det torde derföre här göra tillfyllest att i afseende på första punkten meddeld den upplysning, att, ehuru jag med min röst understödt konstitutionsutskottets förslag, att tronföljaren, så vida han uppnått 18 års ålder, skulle få inträda i utöfoaing af regeringsmakten, då konungen vore derifrån förhindrad, det likväl, enär ett stånd ogillat förslaget i denna del, synts mig vara mest välbetänkt att rätta förslaget derefter, på det att nagot vidare hinder -för detsammas antagande ej måtte uppstå, hvilket utan tvifvel är af ganska stor vigt. Om i en framtid det fall inträffar, antingen att Svarge icke eger någon kronprins, eller ock att denne ej uppnått 21 års ålder, så torde det lättare låta sig göra att tillvägabringa den vidare ändring uti grundlagarng, som för ett sådant fall kan anses af behofvet påkallad. Beträffande åter den andra punkten uti mitt ofvanstående iörslag, så torde det tillåtas mig att få fästa utskottets uppmärksamhet derpå, att den hufvudsakliga grunden för vårt konstitutionella statsskick igenfinnes uti 4, 9, 106 och 107 4S regeringsformen. S Enligt 44 är det konungens plikt att under utöfningen af -rikets-styrelse inhämta underrättelser och råd af ett statsråd, bestående af infödde svenske män; enligt 9 är. det statsrådsledamöternas plikt att, under ansvarighet för rådslagen till den påföljd, hvarom i 106 och 107 S vidare stadgas, till protokollet sina meningar yttra och förklara; och slutligen är det konstitutionsutskottetsplikt att, jemlikt 106 4, under tilltal inför riksrätt ställa! de rådgifvare, som uppenbarligen handlat emot rikets grunålag, eller underlåtit att göra föreställningar emot sådan öfver: trädelse, dels ock att jemlikt 107 hos rikets ständer tillkännagifva, om någon rådgifvare uti sina rådslag icke iakttagit rikels sannskyldiga nytta, på det rikets ständer, om de finna rikets väl det kräfva, må kunna hos konungen anmäla deras önskan om er sådan rådgifvares skiljande från embetet. Häraf visar sig således klart, att vårt konstitntionella statsskick -hvilar på den grund, att ingen må vara rådgifvare, af hvilken rikets ständer ej kunna utkräfva ansvarighet för de lemnade råden. k Vid ett noggrant aktgifvande på de batänkliga följder, hvartillförstörandet af denna grundvalskulle kunna leda för det älskade fosterlandet; kan jag icke föreställa mig såsom möjligt, att -sarna fosterlandsvänner skulls uti den afgörande stunden med sina röster gifva grundlagshelgd ät ett förslag, hvilket. med tillintetgörande af den utaf mig omnämda grunden för Sverges konstitutionella statsskick, skulle medgifvsa att rikets styrelse vid vissa tider fördes af en regering, till hälften bestående af norska män, hvilka, — äfven om de kunde förutsättas ega, ej allenast den uti 4 R. F. för rådgifvare bestämda kunnighet och erfarenhet uti angelägenheter, som enskilt röra Sverges inre förhållanden, utan äfven något större verkligt intresse för dessa ärenden — i allt fall skulle blifva för sina råd och åtgärder utan ansvarighet inför svenska folket och dess representanter, rikets ständer. 3 Då, enligt mitt förslag, rikets styrelse vid de tillfällen, då den ej kunde utöfvas af konungen eller kronprinsen, skulle; på sätt grundlagarne nu stadga, föras af statsrådet uti allt, som rörer Sverge enskilt, samt svenska statsrådet deremot sammanträda med det norska till handläggning af de för båda rikena gemensamma ärendena, af hvilka de vigtigaste torde vara de, som röra den yttre politiken och båda rikenas utrikes handel, så vill det synas mig mer än sannolikt, att brödrariket, som utan tvifvel lika litet eftersträfvar att få deltaga uti Sverges inre styrelse, som det önskar att svenske män skola ; deltaga uti den inre styrelsen i Norge, med beredvillighet skall medgifvå att föreskrifterna uti riksakten förändras till öfserensstämmelse med det af mig nu framstälda förslag, i fall det af rikets ständer godkännes: g För den händelse åter att konstitutionsutskottet ej finna skäl att gilla och till rikets ständers KG RAT Ra Rn MR