og och mbiad ned omsOrgEL OM ue fälvge, samt at detia möte, hvilket vi benämna VÄLGÖRENHETS-MÖTE, må erhålla talrika deltagsre. Vi hafva ansewt tiden för mötets sammanträdande lämpligast kanna utsättas till den 25 instundande Maj, här i hufvudstadeo. För att underlätta mötets arbeten, hafva de frågor, hvilka :ran trott företrädesvis förtjena en värmare granskning, blifvit framstälde i tre afdelningar. Den första omfattar de frågor, som röra fattigvården, och de tvenne senare sådane, som angå de arbetande klassernes vilkor i allmänhet. Dessa frågor meddelas i nedanstående program. Mötets arbetsordning, jemte närmare underrättelse om lokalen, skall framdeles tillkännvagifvas. Siockholm den 16 Mars 1857. B. von Platen. Jacob Hamilton. W. Stråle. Magnus Huss. Ch. Dickson. Professor. Med. Dr. C. G. Grähs. L. J. Hjerta. Med. D:r. FRÅGOR VID VÄLGÖRENHETS-MÖTET. Ä Första afdelningen. 4. Är nu gällande fattigvårdsförordning ändamålsenlig, eller i hvilka delar är förändring önskvärd? 2. Vore det lämpligt att fattigvårdssamhällena skulle omfatta större vidd, härader eller hela län, och icke såsom nu vara inskränkta till socknen? 5. Det uti Sverge mest brukliga sätt vid försörjning af fattighjon, hvilka uti försörjningshus eller fattigstugor intagas. synes vara att blott lemna dem husrum samt ett visst undersiöd, med förbindelse för hjonen att sjelfve anskaffa sina öfriga lefnadsförnödenheter; är detia försör ningssätt lämplict, eller vore det bättre att alla fattighjon, hvilka till belförsörjning antagas, åtnjöte alla sina lefnadsbehof, med ittighet för fattigvårdssamhället att. draga nytta af hjonens arbetsförmåga ? 4. Huru besörjes bäst vården och uppfostran utaf barn, hvilka falla fattigvården till last: antingen genom utackordering eller uppfostran uti barnhus? 5. Är utackordering af äldre fattighjon att tillråda, eller böra de till helförsörjning uti fattighus intagas? : 6. Är det af fattigvårdsstyrelserna nu begagnade sätt, atl för lemnadt understöd åt behöfvande ifrån annat samhälle utsöka ersättning genom vederbörande landshöfdingeembetes försorg att tillstyrka, eller böra fattigvårdsstyrelserne uppmanas att enskildt vända sig till vederbörande kommun, och blott i tvistiza fall söka bemedling hos konungens befalltingshafvande ? 7. Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 45 Februari 1855 innehåller bestämmelser rörande ömsesidig ersättning emellan Sverge och Norge af understöd lemnadt åt behöfvande från ettdera riket. Är denna författning grundad på lika skyldigheter och rättigheter för båda rikena, eller lemnar den åt eitdera riket fördel på det andras bekostnad, och bör af sådan anledning dess omarbetände sökas? Andra. afdelningen. 4. Hvad inflytande har den senaste bränvinsförordningen haft på arbetsklassens ställning: är det uppmuntrande att vidare fortgå på den beträdda vägen? 2. Hvad inflytande har handtverksordningen af 41846 haft på arbetaren: har den fria försörjningsrätten visat sig gagnelig ? 3.Hvad inflytande har den uti fattigvårdsförordningen gifna rättighet för hvar e välfrejdad person, att fritt a vistelscort, haft på arbetarens ställning? ;4.. Utiiyttningar från Sverge äro af tvåfaldig art; antingen att faniljer söka sig-en stadig bostad uti annat land, hvilket dock tumera synes hafva. aftagit, eller ock att enskilta arbetare för längre eller kortare tid söka arbetsförtjenst uti andra länder: denna senare form af utflyttning har på ett betänkligt sätt tilltagit, särdeles från rikets vestra och södra provinser till Norge och Danmark. Bör genom ingripande uti rättigheten till fri flyttni-g denna utvandring förhindras, eller genom hvilka medel skulle olägenheterna deraf bäst kunna förekommas ? 5. Hvilka äro de bästa medel att förmå arbetaren att göra sig delaktig utaf de förmåner, som pensionsanstalter, sjukhjelpsföreningar och sparbanker medföra, och huru skall hans förtroende till dessa inrättningar väckas? Tredje afdelningen. 4. Äro allmänna spisningsanstalter, såsom efter Egestorffska metoden, nyttiga, och huru böra de inrättas för att icke förfela sitt ändamål eller nedsjunka till. allmose-utdelningsställen åt fattige? 92. Ibland medel, hvilka varit föreslagne till beredande af billigt pris på näringsämnen, hafva allmänna bagerier särskildt blifvit förordade.: Huru böra dessa inrättningar ordnas, så att de lemna bröd till billigt pris. utan att undertrycaa den enskilta bagerinäringen? Bör kommunen uppträda som grundläggare af dylika inrättningar? 3. Huru böra arbetarebostäder vara beskaffade, så att de, utan att företaget medför förlust, tillfredsställa fordringarne för arbetarens helsa och trefnad, och under hvilka vilkor böra de upplåtas? 4. Uti fabriksindustrien har under senare åren en mängd bara-och qvinnor erhållit lönande sysselsättning. För att skyd:a dessa personers helsa, föreskrifver fabriksordningen af 4846 vissa inskränkningar, dels i afseende på barnens ålder vid intagning å fabrik och dels uti arbetstiden, synnerligen med afseende på nattaroete. Denna författning krioggås likväl ofta och saknar äfven tillräckliga föreskrifter i afseende på barnens vård och uppfostran. Hvilka medel böra föreslås, för att vid fabrikerne betrygga arbetar nes, isynnerhet qvinnornas och barnens helsa och de senares uppfostran? ARBETSORDNING FÖR MÖTET. Mötet, som är beräknadt till 3 dagar, öppnas den 25 Maj 1857 kl. 9 förmiddagen, uti Stora Börssalen i Stock holm. Hvarje ledamot bör vara försedd med ett inträdeskort. Mötets provisoriska styrelse utgöres af degersoner, hvilka undertecknat programmet och inbjudningen tilt mötet. Vid mötets första sammankomst utses styrelse för detsamma, hvilken styrelses ledamöter sinsemellan utse ordförande äfvensom: sekreterare för de allmänna sammankomsterna. För att underlätta mötets arbeten behagade ledamöterna rdela sig på de 3:ne afdelniogar, hvilka uti programmet äro antydde. Vid uttagning af inträdeskort behagade hvarje ledamot att uppgifva den afdelning han önskar tillhöra; ledamöterne likväl obetaget att jemväl deltaga uti de öfrige afdelningarnes arbeten. Hvarje afdelning utser sin egen ordförande och sekreterare, äfvensom de personer, hvilka böra uppsäua och till gemensav ma mötet afgifva berättelse om de beslut afdelningen fattat Afdelningarne sämmanträda hvarje dag kl. 40 utianviste rum. Gemensamma mötet sammanträder hvarje eftermiddag kl: 5, hvarvid diskuteras och fattas beslut öfver berättelserna från afdelningarne. Förslag till förändringar uti afdelningarnes beslut böra, för att kunna komma under pröfning, ingifvas till styrelsen, skriftligen uppsatte och undertecknade. Andra ämnen än de uti programr uppiagne kunna icke komma under öfverläggning utan styrelsens medgifvande. Inga föredrag böra upptaga längre tid än 45 minuter; ärifrån äro dock berättelserna från afdelningarne undantagne. De personer, hvilka önska deltaga uti förbandlingarne vid det Svenska Völgörenhetsmötet, som börjas i S.ockholm den 25 Maj, enmodas att, för erhållande af inträdeskort, apmöla sig hos doktor Dickson den 20, 22 och 23 innevarande Maj, kl. 9—12 f. m., uti Kabns hötel, Brunkebergstorg, 2:ne tr. upp. på böljorna.. När jag kom till den versen: Mina ögon, hvarföre sänken I er? sog hon långsamt upp sina, (jag satt lägre än hon, och hennes blickar föllo helt naturligt på mig), och började att skåda långt bort, sänkande något litet ögonlocken i. anseende till vinden, som blåste häftigt. I detta ögonblick