Aftonbladet – 11 maj 1857, sida 3

EH J USNKOCB IVI alt alllada BIR I1e8a LJ a Ungern. Börsenhalles, korrespondent i Wien yttrar i afseende på ryktet att ett hemligt alliansfördrag skulle blifvit afslutet mellan England och Österrike, att underhandlingar visdserligen för närvarande pågå mellan österrikiska och engelska regeringarne, men att de endast angå den österrikisk-sardinska sökdringen samt frågan om Danaufurstendömena. SPANIEN. Den 30 April höll spanska senaten en förberedånde sammankomst uti Plaza de 10g Ministerios under hr Ferrerg: presidium. Hertigen af Viluma kunde ej förr än dagen derpå intaga presidentstolen; Sedan 1854 hade 70 senatorer aflidit, så att blott omkring 200 voro qvar. En stöld af ovanligt slåg Hade passeråt i Madrid: Vid general Urbietondos begrafning bortstals i kyrkan det dyrbara svärd af 50,000 realers värde, som till den hädangångnes ära blifvit lagdt på likkistan. i Förlidet år bortstals uti det kongl. kapellet en dyrbar relik, nemligen en spik ur Ktisti kors, förvarad uti ett dyrbart skrin. Genom ifriga efterspaningar har polisen lyckats komma den heliga spiken på spåren, och återfört densamma till relikbevararen. Men som det denna gång icke var spiken som drog tjufvarnes håg till sig, utan endast det dyrbara. skrinet, var det blott sjelfva spiken som kom till rätta. Drottningen greps, vid underrättelsen derom, af den fromma åtrån, att förse den återfutina skatten med ett nytt relikskrin, och detta, som nyss gått färdigt ur konstnärens händer, skall vara ett underverk af rikedom och smäk. Man kan knappast se guldet för den mängd briljanter, jen rer, smaragder, rubiner, granater, amietister och ädla perlor, hvarmed konststycket är prydt. Alla dessa ädelstenar äro af öfverraskande. storlek och skönhet. Endast briljahternas antal skall uppgå till 11;000 stycken. ITALIEN. Sardinska deputeradekammaren sysselsätter sig med ett af regeringeri väckt förslag o att förlägga sardinska örlogsflottans hufvudstation från Genba till Spezziaviken. Den deputation, som af kammaren blifvit utsedd att pröfva detta förslag, har yrkat bifall till detsamma. Den närvarande örlogsoch depdthamnen i Genua motsvarar ej behofvet. gasiner och andra bygnader äro för trånga och mörka, sjelfva den ihre hamnen för ihskränkt och inloppet så grundt, att ej de större fregatterna kunna löpa in, om de äro fullständigt armerade. Genuas handelsflotta hår ändamål bäst kan vinnas genom örlogshåmnens flyttning. Spezziagolfen anses vara särdeles egnad för anläggandet af ett nytt, rymligt och beqvämt örlogsetablissement. Den har en längd af öfver 17, geografiska mil, och dess bredd är öfverhufvud en half mil. Den lemnar tillräckligt skydd mot vindarne, och en framför dess mynning främstrykande sandbank skyddar det inre af hanihen mot stark sjögång. Stramden är öfverallt tvärbranht och bildar djupa, af xäturen till förträffliga hamnar bildade bugter, under det golfen själf nitgör en rymlig redd; der flottan med fördel kan utföra-sina. öfningsevolutioner, en fördel. som hamnen vid Genua alldeles saknar. En ingeniör med europeiskt rykte, hr Rendel, har uppgjort planen för den nya anläggningen. Enligt densamma äro Varignanooch Graziabugterna bestärkda för den egentliga örlögsbamnen. Varignanobugten skall medelst tvenn: moler förvandlas till en sluten, inre hamn. Graziabugten skall tjena till ankarplats. De samtliga landoch vattenbygnadsärbetesa beräknas kosta 107, millioner rdr rat, utom befästningsarbetena. Tillhamnens försvaran3e erbjuder-seu sidogren af Appeninerna en utmärkt fördelaktig belägenhet: Nämde Appeningren delar sig vid berget Verugola ut tvenne höjdsträckningar, som löpa ända nes till. stranden. på golfens båda sidor, samt biläa en sträcka dominerande: höjder; som skola begagnas till anläggande af ett system detacherade fästen och isolerade batterier. Dessa verk skola i synnerhet anläggas på Castellanahöjderna och landtuddarne ER Pezeg no; DLazaret; Sainte Marie och -Castagpa samt på ön Palmaris. Kostnaden för dessa verk beräknas till, 77; millioner rdr rmt. Envgelska regeringen låter uti Italien anställa värfningar, satnolikt för den blifvande expeditionen till Kina. Genuesiska blad meddela en uppmaning till alla officerare af den upplösta engelsk-italienska legionen, hvilka vilja på nytt träda i britisk, tjenst, alt ingifva sina ansökningar. till öfverstlöjtnant Georg Herbert uti hötel Trambette: Äfven manskap enrolleras uti denna nya engelsk-italienska legion. Uti Töskana arbetas med största ifver på jernbansanläggningar. Den torkanska cettrålbanan skall framföres till Kyrkoatatens gräns, Mer än 1000-arbetare hafva hela vintern varit sysselsatta vid denna; banbyggnad; och nu på våren har arbetarnes anta! fördubblats. En stor viadukt vid Riluogo och flera stora brohvalf öfver vattendrag äro redan färdiga, äfvensom lera tutmelar, hvaraf den vid Mutiliani är öfver 2000-föt lång. En stor visdäkt vid Rilusgo samt flera storartade brohvalf äro under byggnad. Påfven lade den 4 dönnes afrest från Rom, åtföljd af flera prelater sam: tre böga statens embetzinän. Hans helighet: rös komma att vera frånvarande från Rom nda till September... Uhder tiden stannar : inal Auntonelli qvar i Rom, för att förval!ts fatens angelägerheter. Mån lägger mycke vigtvid denna påfvens resä. Resan ställes för t till Löretto, hvarefter hans helighet begifve sig tilll sin födelsestad S-nigaglia. En prela bar blifvit afsänd till pätvens äuta lefvande syskon, nemligen tvenne bröder, grefvarne Gabri-le och Guiseppa Mastaij samti en syster, som fr nunla tre bo i Sinigaslia, me: :n 1 PE Kä LE CEN Na ER ov, hvil äfven tillväxt så ansenligt, att den är i stort behof af köpmanshåtanensutvidgands, hvilkbet j mtr ber Pr kän NR, ÖR nt JE on Vg KT rd mal mm 00 FS oc frn om J FR Jm ht RR Kr