Aftonbladet – 9 maj 1857, sida 2

STOCKHOLM den 9 Maj. Vi hafva nyligen fästat uppmärksamheten på några under den senare tiden utkomna förtj-nstfulla oeh på ett populärt sätt affattade skrifter om--Svergesförsvars Vi hafva uppskjutit till sist att tela om den måhända mest betydande af dessavskrifter, vi mena den skrift, som under rubriken Om Sverges sjöförsvar, och undertecknad med den väl kända signaturen ÅA. W.L., för icke längesedan stått att läsa uti krigsvetenskapsakademiens tidskrift, och som äfven under samma titel blifvit särskilt aftryckt. Dåden vetenskapligt tidskriften ieke ör spridd blsnd den större allmänheten, och de särskilta aftrycken åter icke blifvit tillgängliga i bokhandeln, men de för fosterlandsvännen vigtiga frågor, som utgöra föremålen för denna afhandling, deri äro bshandlade på ett sätt; som med veteriskepsnannens och den grundlige sakkärnarens styrka oeh öfverlägsenhet i skäl och bevis förenar den erkelbet och klerhet i framstöllningen, som göra den lättfattlig och lärorik äfven för den större allmänheten, anse vi oss böra nögot utförligare redogöra för derna i många kfseenden behjertansvärda skiift. Den är ock mer än någonsin förtjent af uppmärksamhet i det ögonblick ,. då rikets ständers statsutskott just sysselsätter sig med öfverläggningar om anvisande af medel till stärkande af fäderneslandets försvar både till j lands oeh sjös. s Författaren indelar sin skrift i-trenne af delhsingar, hvaraf der första handlar om örlogsflottans ivflytande på Sverges försvar, den, andra: om skärgårdsflottans betydelze.: för det samma, och den tredje innehåller en jemförande beräkning af båda fottornas kostnad. Den första afdelningens innehåll är i korthet följande. Man har på senare tiden med an språk på ofelbarhet ofta framhållit den satsen, att Sverge, såsom ett land till större de-! len omgifvet af haf, äfven på hafven ska!li försvaras, emedan mat Härigenom kan skona! landet-från fiendens landstignibgar och dera: följande. härjningar, till följd ;hvarsf. landt! försvaret skulie blifva, om ejalldeles obej böfligt, åtminstone mindre behöfligt. Utar att fästa sig: vid de ekonomiska ochöstatisti.! skå skäl, som för närvarande och troligtvis äfven i den närmaste framtiden göra;det omöjligt för oss att skapa en tillräckligt sto flötta att motstå fiendens (Rywlands), uppträ; der författaren mot nämde påståehde med der rent militäriska satson, att ex flötta sällan ka: bindra lamdstigningar. För tiktigheten at denza sats anför han sem: bavit, att emellar, åren 1778 och 1830 af 20-lakditigningsexpedittöner blott 1 blifvit hindrad af flotta, 12 sfslägne genom försvaret till lands, 4 öfver gifte, emedan landstigningens resultat ej mot: tvaräde förväntan och 3 lyckade. Skälet till denn företeelse anser författaren ligga i den tora svårigheten, dels att bevaka ett större kustområde, dels att träfa den fientliga flot: tall: Den lättnad, som i detta hätgeende ge: nom ångar skulle uppstå, körimer snararc den anfallande än den försvarande till godo: emedan den förre nu från olika hämnar kan utlöpa öch ej först behöfver samla sig, hvarigenom fiendens uppmärksamhet drages till samlingspuvkten. Desiutom, är det ailtid lavdtkrigen, som afgöra saken) och såsom bevis härpå anföres England, som efter 8 års krig och ständiga segrar till Bjös vid freden i Amiens. måste; återge största delen af de kolonier :det fråntagit Frankrike eller dess bundsförvandter, emedan Napoleon haft öfver: vigt till lands. Oaktadt sngelsmännen seder: mars hade gin flotta lika stor med alla andra länders fillsamioanstågna,; vågade de ej ensam: åt sjöförsvaret anförtro värnet af sin sjelf: ständigbet, utan blefvo betänkte på att äfven skaffa sig: ett stärkt landtförsvar, Vhvartill på sensre tider Wellington al:tid rådt. Då således den nation, som eger den största flotta i verlden, ej uteslutande vågar förtrösta på sittj sjöförsvar; så följer deraf, att ala ändra sta-l ter, i synnerhet de små, i främsta rummet måste försöka skeffa sig ett starkt landtförsvar, såsom det i alla hänseenden vigtigase. Finnes derutöfver medel! till er örlogaflottar underbåll, så är densamma nyttig dels till bendelns skydd, dels till offensiva krigsföretg; möjligen kan hon äfven) stundom göras så tor, att fieriden, af fruktan att dess förbindelser efter, landstigningen skola störas eller afskäras, ej vågar en sådan. En örlogsflottas Äanande fördrar dock njycket pendisgar. och god tid; dets vigtigaste element, em duglig, : djerF och erfaren bemanning, kan icke fostras på kortare tid än mansåldrar. Flottans storlek beror på tillgängliga anslag ooh på möjligheten att få goda besättningar: Författaren varnar med skäl för det oförståndet att bygga större materiel, än att man till densamma kan erhålla godt sjöfolk, äfvensom derför att skaffa sig större materiel men mindre god, i stället för en fåtaligare, men af utmärkt beskaffenhet, En liten stat som Sverge bör tills vidare. såsom kärna till en större flotta, hvilken, sdan landtförsvarets behof äro uppfylda,möjligtvis i en framtid kan åvägabringas; hålla en mindre sådan, men af särdeles god beskaffenhe:, såväl i afseende på. personelens öfning och sjömånskap, som Två fortygens snabbhet-och goda: beväring. Frågas hvad Sverge tills vidare skall kunns uträtta med en så liten flotta, :så svarar författaren,. att; hor dels skall3tillförsäkra oss stora fördelar emet stater, hvilka hafva en ändå mindre eller alls ingen, dels vara ett godt bistånd fören bundsförvandt; som kommer till, hjelp, ech slutligen att hor verksamt kan oroa och störa en öfverlägsen fiendes förbindelselinier. Tänker man sig t. ex,