Aftonbladet – 4 maj 1857, sida 3

så mycken kraft och skönhet i harmonisk förening, och der allt fortgår i en lugn, storartad och estetiskt konseqvent utveckling. NORGE. De norska tidningarne gå till den I dennes Storthinget har, i enlighet med konstitutionskomitåns utlåtande, enhälligt förkastat den kongl. propositionen om ändringar i och tillägg till riksakten. Den kongl. propositionen om bränvinsbränningsafgiftens förhöjande från 8 till 10 sk. pr pot för nästa budgettermin har blifvit af storthinget bifallen. Lärarne vid Kristiania universitet lektor Caspari och observator Fearnley, hvilka erhållit kallelse, den förre till Er!langens uni versitet och den senare till universitetet i Köpenhamn, hafva afsagt sig de erbjudna platserna. Natten till söndagen den 26 April nedbrann helt och hållet träoljefabriken i Selikedalen i trakten af Kongsberg, med undantag af ett destilleringshus och en del af hjulhuset; äfven största delen af rudimaterierna räddades. Fabriken skall vara assurerad i ett utländskt brandförsäkringsbolag. Under April månad hafva 4 fartyg meå 1164 utvandrare afgått från Kristiania till Qvebeck; hvaribland voro 6 svenskar från Herjeådalen. Morgenbladet meddelar en statistisk öfversigt af Norges handelsflottas tillväxt och inleder densamma med följande allmänna betraktelse: Om vi med stolthet kunna hänvisa på utvecklingen af någon bland våra näringsgrenar, så är det sjöfarten. Det lilla Norge intager nu bland alla verldens nationer fjerde rummet såsom sjöfarande folk. England och Nordamerika hatva en ojemförligt mycket större handelsflotta. Frankrike med sin folknumer af 37 millioner menniskor har icke så särdeles mycket större lästetal än Norge, o:h om det än för ögonblicket intager sin plats framför oss, så är det dock ovisst, huru länge denna dess öfvervigt kommer att fortfara, emedan den norska handelsflottan växer i långt starkare progression än den franska. Näst efter Norge kommer Holland, hvars lästetal också växer hastigt. Preussen, Sverge, Danmark, Grekland och Spanien ligga betydligt efter. Uppdragande derpå en jemförelse meilan folkmängden och handelsflottorna i Norge samt i England, Förenta Staterna och några af dessa stater betraktade särskilt för sig, visar Morgenbladet att det kommer 1 norsk lästs drägtighet på hvar 7:de, i England på hvar 16:de, i Nordamerika på hvar 1l:te, i Ny-Englandsstaterna på hvar 3:dje, i Massachusetts på hvar 3:dje och i Maine på hvar 2:dre person af hela befolkningen. Nordamerika är följaktligen Norges förnämsta medtäflare i sjöfarten, och vissa nordamerikanska stater hafva till och med i betydlig grad :agit lofven af norrmännen. Eljest bar likväl handeleflottans tillväxt i Norge på det nela hållit jemna steg med den nordamerikanska handelsflottans tillväxt, ehuru denna istnämda sedan 1840 gått icke så obetydligt askare framåt: Handelsflottan utgjorde neroligen: i Norge. i Nordamezike. Tillväxt illväxt År Läster. 9-vis. Tons. Y-vis. 825 54,213 1,423,110 840 97,939 8 2,180,764 53 845 109,363 12 2,417,002 11 850 142,055 30 3,535,454 46 851 148,305 0,4 3,772,439 TT 852 160,082 8 4,138,440 10 853 170,538 7 oo 4,407,010 6 854 187,720 10 4,802,902 9 855 202,329 To 5,212,001 9 Tillväxt från 825—1855 273 266 840—1855 106 139 Jemförd med Norges öfriga näringskällors fkastning intager sjöfarten äfvenledes ett beyaligt rum; den lemnar redan årligen eninkomst, som sannolikt är större än den af ela landets kornskörd. NEeRNEES OO SRET ÄRE AE