karta sigillata till 7, emot hvad för köpe och bytesbref stadgas. En vigtig förändring föreslår utskottet, enlighet med K. M:ts förslag och af grefv Teube och hr Stolpe väckta motioner, vid S, att föreskrifterna vid 1:sta mom. om be frielse och vid 2:dra mom. om lindring stämplade pappersafgiften för allmogen måtte ur författningen utgå samt att, jemte fattiga äfven obemedlade personer måtte medgifvat den endast för de förra nu stadgade afgiftsfrihet. Utskottet har derjemte föreslagit, att ut I ländska bolags försäkringsbref, premieqvittendser eller andra handlingar skola beläggas med stämpladt papper, nemligen för försäkring af I fast eller lös egendom 1, procent af utbetald premie, och för försäkring af lif Y, procent af premien, dock icke i något fall under 25 Ore. ) Vid 9:de föreslår utskottet nedsättning af karteringen å lysningssedlar till äktenskap för alla sådana personer, som ej betala bevill dning efter andra artikeln, från nuvarande afgiften 12 sk. bko eller 37Y, öre till 25 öre. För tidningar har utskottet bifallit K. M:t förslag, enligt hvilket stämpelafgiften blifvit i förhållande till tidningsnummerns storlek upptagen till 14, 346 och 34 öre eller Ya, Yzga och Vg, mindre än nuvarande belopp, hvarvid utskottet på samma gång lemnar utan afseende h. exe: grefve Löwenbjelms motion om nuvarande tidningsstämpelsafgiftens fördubbling. Slutligen hemställer utskottet, att tiden för aflemnandet af karta sigillatakassörens redogörelse, som nu inom den 31 Januari nästföljande år skall vara till statskontoret öfverlemnad, måtte förlängas till påföljande Februari månads utgång. Emot detta betänkande hafva inom utskottet åtskilliga reservationer afgifvits. — Hr A. Door har begärt offentliggörande af nedanstående skrifvelse, som för några dagar sedan kom red. till handa, men hvars införande genom en tillfällighet blifvit fördröjdt. Den upplysning, som deri meddelas, tyckes vittna, att samma illiberalitet, öfver hvilken främmande konstnärer någon gång haft att beklaga sig hos föregående styrelser öfver kungliga teatern, äfven är rådande hos den nuvarande. Man har så mycket mera skäl till förundran deröfver i förevarande fall, som hr Door icke allenast gjort sig härstädes allmänt värderad såsom en utmärkt artist, utan äfven såväl genom sitt biträde vid flera andra konstnärers konserter, som genom föranstaltande af en särskilt konsert för välgörande ändamål, ådaglagt en oegennytta, som redan hade bort göra honom förtjent af ett annat bemötande, helst det är nogsamt bekant, att k. hofkapellet, ehuru mycket det denna vinter varit taget i anspråk, likväl ingalunda varit så oaflåtligen upptaget, att ej tid kunnat finnas för en konsert, äfven utan uppoffring för teaterkassan, i fall direktionen icke velat lägga hinder i vägen derför. Skrifvelsen är så lydande: Till Redaktionen af Aftonbladet. Sedan någon tid tillbaka, och i synnerhet nu vid min annalkande resa härifrån, hafva både omedelbart och genom andra eller tredje person förfrågningar blifvit till mig framstälda, huruvida jag icke ännu före min afresa ärnade gifva en konsert med atförande af större kompositioner för orkester. Som denna förfrågan för några dagar sedan äfven blifvit offentligen upprepad i tit. blad, finner jag mig för-) anlåten upplysa, att detta sedan en längre tid tillbaka varit min afsigt, och att det endast derigenom . blifvit förhindradt, att alltsedan min konsert å kongl. teatern i medlet af Februari månad icke allenast kongl. teaterns lokal fortfarande blifvit mig vägrad till nytt begagnande, utan äfven kongl. hofkapellet förklarats vara genom ständiga representationer eller repetitioner förhindradt att biträda; och då kongl. teatern är det enda ställe, hvarest man här på ett värdigt sätt och med erforderlig omvexling i programmet kan uppföra större konserter, samt, äfven om en annan lokal valdes, kongl. hofkapellets biträde åtminstone omöjligen dervid kan undvaras, har jag endast härigenom sett mig urståndsatt att vidare kunna gifva någon sådan konsert. Må detta tjena till förekommande af vissa tydningar hos några alltför goda vänner, som kunde vara benägna att söka orsaken i repertoire-förhållanden sller dylikt. Jag anhåller om benäget offentliggörande af denna förklaring och har den äran c. Stockholm den 1 Maj 1857. Anton Door. Öfverste Eriosong sista vitrande I lernväge.