SIT OUCH IUUNCUVGT CL VALLUGBUCIU UVI Ci BYySLEIA att medelst rent militäriska befattningar belöna politiska tjenster och ett visst slag af politiska åsigter, under det politiska åsigter af ett annat slag föranleda tillbakasättande ech högsta onåd. Hade hr Bildt icke varit en politisk junker, så hade frågan visserligen icke kommit å bane, ty i sådant fall hvarken skulle han nu varit artilleristabschef, ej heller skulle i sådant fall något på oriktiga och skrufvade uppgifter grundadt förslag att, till förfång för den militäriska tjenstgöringen, tilldela honom ett militäriskt prebende, hafva ifrågakommit. Det märkliga i saken består uti tvenne särskilta momenter, det reella och det farmölla. Det första innefattas i den omständigheten, att hr Bildt, blott och bart till följd af politiska tjenster eller förtjenster skall framdraga8 på den militäriska banan. Då hr Bildt år 1854 utnämdes till chef för artilleristaben, med förbigående af ett så stort antal skickliga officerare, så kunde detta endast föranledas af hans uppträdande på riksdagen och af de föreställningar, som man på vissa håll med anledning häraf möjligen gjorde sig om hans förmåga och talenter, ty han hade icke haft tillfälle att såsom militär inlägga några förtjenster. Det finnes två sätt hvarpå dessa förtjenster skulle kunna ha trädt i degen, nemligen aktiv tjenstgöring eller författareverksamhet i militärvetenskapliga ämnen. Hvad den verkliga tjenstgöringen angår, så vet man, att den för hr Bildt inskränkt gig till ett enda exercismöte vid hans regemente. Nögra militärvetenskapliga skrifter, författade af hr Bildt, har man icke hört omtalas. Den omständigheten, att han var informationsofficer vid Carlberg, kunde icke väga någonting, då han der endast hade sig ombetrodd en undervisning, för hvars bestridande hvarje examinerad artilleriofficer måste anses fullt skicklig. Lika litet har hr Bildt efter denna utnämning inlagt några militäriska förtjenster. Hans tjenstgöring eller rättare sagdt hans icketjenstgöring såsom artilleristabschef har inneburit det klaraste vittnesbörd derom, att denna utnämning varit ett misstag. I stället för att sätta sig in uti och med nit och allvar följa ariilleriets angelägenheter, har hr Bildts hela verksamhet och intresse legat åt ett helt annåt håll. Derföre — vi kunna icke finna någon annan slutföljd i denna sak — skall han nu ytterligare och vid sidan af stabschefsbefattningen förlänas med ett annat militäriskt embete, som han till följd af brist på all praktisk öfning och aktiv tjenstgöring omöjligen kan sköta, om sådant ifrågakomme, men som det är ämnadt att han skall sköta ännu mindre än stabschefsbefattningen, emedan det förslag som härom blifvit uppgjordt, i strid emot vederbörande regementschefs mening, uttryckligen afser att lemna hr Bildt befattningen säsom en sinekur. Detta är den reela sidan af saken. Vi komma nu till det formella momentet. Generalfälttygmästarens nyssnämda förslag i ämnet är icke blott besynnerligt, utan grundar sig på alldeles oriktiga uppgifter. I 1830 års organisation för artilleriet och i sammanhang dermed stående kongl. skrif-1 velser finnes ingenting som häntyder derpå, att artilleristabschefen och befälhafvaren för Mariebergska läroverket skola vara regementsofficerare på stat — hvilket generalfälttygmästaren i sitt förslagsmemorial påstår. Man finner också, att flera af dem, som i senare tider verkligen skött artilleristabschefsbefattningen, och det till artilleriets stora gagn och båtnad — exempelvis må anföras namnen Silfversköld, Flygare, Gyldenstolpe — icke allenast icke varit majorer på stat, utan icke lens inom artilleriet eller armån. De 16. regementsofficerarelöner som finnas vid de tre artillerirsgementerna äro afsedda tör följande tjenster: 8 fältdivisionschefer (3 vid Svea, 3 vid Göta och 2 vid Vendes regemente), 3 chefer för detachementerna, 3 tygmästare vid hufvudstationerna, 1 fälttygmästare,l tygmästare vid hufvudförrådet i Wisby, tillika artilleribefälhafvare på Gotland — summa 16; bvaraf .nan finner att inga äro till öfverlopps, att användas till prebenden. Af Svea artilleriregementes 6 regementsofficerareplatser äro 2 redan upptagna af fälttygmästaren och tygmästaren vid Stockholms förråd, så att genom att låta en tredje innehafvas af hr Bildt, tjenstgöringen verkligen skulle komma att lida och regementet i detta hänseende bli vanlottadt emot de andra, i full motsats mot hvad som säges i generalfälttygmästarens förslag. Denna förslagets beskaffenhet och den ängslan man röjt för dess publicerande, den omskrifning af detsamma som egt rum, sedan det redan en gång var officielt inlemnadt m. m. utgöra det formelt märkliga i denna sak. Vi föreställa oss att denna korta öfversigt skall vara tillräcklig att låta våra läsare få en redig föreställning om saken;: liksom vi tro, att allmänna meningen skall instämma med oss derutinnan, att militäriska tjenster icke lämpa sig att användas såsom politiska belöningar. Må regeringen gerna skänka hr Bildt kammarherrenycklar eller hofmarskalksbefattningar; derigenom blir ingen förfördes lad och det allmännas :tjenst icke eftersatt. Må junkerpartiet gerna visa hr Bildt sin bevågenhet genom att göra honom till bankofullmäktig m. m., men må det akta sig för att allt för mycket tala om sjelfständig poliar karakter,, då lycksökeriet ligger i öppen ag. — Till grund för den slutliga diskussionen inom statsutskottet, rörande sättet för upptagande af lån för jernvägarne, har Tagts hufvudsakligen ett af utskottets ordförande, friherre F. W. Tersmeden, framlagdt och i vissa delar från riksgäldsafdelningens afvi kande förslag af följande innehåll: a) upplåning får verkställas inom eller utom riket, på sätt fullmäktige finna lämpligast och änAA TR RR 1 SEO Ra: