Aftonbladet – 2 maj 1857, sida 3

retelse åt kroppsliga njutningar, åt matinsten och muskelverksamheten, som engelsmännen och äfven amerikanernd af sachsisk börd. sätta värde på. Samma gradtal vinterköld, hvaraf man i England skulle frysa ihjäl, är ett verkligen vackert och angetämt vinterväder i detta torra klimat. — En insamling för nödlidande. 1 debekanta skillringarn) Söder om Östersjön i Helsingfors tidningar läser man följande: Midsommardsgen kl. 12 till 2 bevistade jag en stor messa i Notre Dame, enkom tillstäld till förmån för de öfversvämmaden, ungefär som i andra länder en konsert för de nödlidande. ; Meningen var också mindre att bedja för deras väl, än att insamla understöd. Man betalade vid inträdet en sou, en franc eller en louisdor efter behag. Inne i kyrkan gingo parisersalongernas skömaste och förnämaste damer omkring med småöppna börsar, och vid sidan af bvarje dam en uppvaktande kavaljer, beständigt upprepande: pour les inondes, sil vous plait! Det var omöjligt att motstå sådana håfbärerskor, hvilza, det kan jag försäkra,icke Hade den ringaste likhet med väktarne, som i våra kyrkor framsticka sina långa håfvar — ett oskick, som annars icke brukas i andra länder. Vid utgången från kyrkan framstacks åter för samma ändamål en fint behandskad fruntimmershand: tredje beskattningen, lika omöjlig att undslippa. — Det var något vanligt, hvarthelst man vände sig den tiden i hela Paris. Rhöne hade nemligen svämmat öfver sina bräddar den 1 och 2 Juni, bortsopat hela byar, fördränktåkerfälten och aippslukat flera hundrade offer. Den. 6 Juni, när jag som till Paris; talades ej om annat. Hela den stora taden var öfversvämmad af understödssamlare. Tearar, konserter, lotterier, allt annonserades med kolosala affischer pour les inondås. Entusiasmen var så tor, att de skönaste damer på enskilta. baler togo bealt för hvarje dans: en louisdor för hvar kontradans, ) louisdorer för en vals o. s. v.; allt pour lesinondes, il vous plait, : Opåra comique bland andra gaf en epresentation för samma ändamål. Sedan dess poral under tre eller fyra akter gjort allt för att förjosa publiken, nedstego under sista entreakten de nest omtyckta aktriser och dito aktörer, i salongen eh gingo omkring med samma öppna börsar: aktrierna till herrarne, aktörerne till damerna: pour leg nondes! Detta allt skedde med en utsökt takt, ett intgande behtg. Åter radikalt omöjligt att vägra, och vem gaf icke gerna !