och friherre C. G. Adlercreutz. Grefve Anckarsvärds motion, att statsutskottet måtte åläggas skyndsamt inkomma med de återstående hufvudtitlarne, lades till handlingarne, på yrkande af grefve v. Platen och hr R. N. G. Montgömmery. Derefter biföllos statsutskottets utlåtanden n:r 56, om försäljning af tomtplatsen efter kronans nedbrunna spanmålsmagasinshus i Karlshamn; n:r 57, om afsöndring af en del jord för utvidgning och rätsing af Köpings å; n:r 58, i anledning af återremisser angående beräkningen af statsverkets inkomster. Statsoch ekonomiutskottens betänkanden n:r 6, att fader, som icke kan bidraga till sitt oäkta barns uppfostran, bör till allmänt arbete hållas; n:r 7, i anledning af fråga om ändring af 1 2 kap. bygningabalken, och n:r 8, om förbud för kringresande komedianter att vid marknader å sönoch helgedagar anställa förevisningar, biföllos. Ekonomiutskottets memorialer n:ris 76, 77 och 78, i anledning af återremisser, lades till handlingarne. Samma utskotts betänkande n:r 79, i anledning af motion om en del af kavalleriets afsittning, och n:r 80, i anledning af väckt förslag om förändrad reglering af klockares aflöning, biföllos. Grefve Anckarsvärd förnyade sin vid riksdagens början afgifna motion, att statsutskottet måtte inkomma med en redogörelse för de till neutralitetens upprätthållande använda medel, hvarvid motionären ej begärde en specificerad, utan i vissa poster fördelad redogörelse, för bedömande af behofven till 4:de och 5:te hufvudtitlarne, och anhöll om ridderskapets och adelns medverkan om denna motions skyndsamma behandling, samt om kommunikation med de öfrige stånden. Denna begäran bifölls och motionen remitterades. Presteståndet. Vid anstäldt val af elektorer till utseende af komiterade för tryckfrihetens vård utsågos biskoparne Fahlerantz och Bergman, prosten Schram, professor Carlson, och doktorerne Gumeelius och Säve, samt till suppleanter prostarne Wåhlander och Söderberg. Statsutskottets utlåtande n:r 59, som tillstyrker bifall till Kongl. Maj:ts proposition i fråga om grunden för utgörandet af de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna s. k. öfverskottsoch reservräntor, bifölls. Allmänna besvärsoch ekonomiutskottets betänkanden n:r 81, som afstyrker väckt motion om befrielse för svenska ångfartyg, som göra reguliera resor, från skyldigheten att taga lots, då de komma från sjön; och n:r 82, som afstyrker väckt motion om inrättande af ett ecklesiastikkollegium, biföllos. Samma utskotts betänkande n:r 83, som tillstyrker aflåtande af underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om fullständig undersökning till utredande af kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningens samt åboernas ömsesidiga förhållanden, samt att Kongl. Maj:t måtte i nåder tillse, huruvida och i hvad utsträckning försäljning till skatte af I Hvitfeldtska stipendiihemmanen lämpligen skulle kunna åstadkommas, gaf anledning till en längre diskussion. Biskop Björck och kyrkoherden Otterström yttrade sig till försvar för utskottets mening och ansågo försäljning till skatte kunna ega rum af de hemman, som af Karl XI blifvit reducerade, men sedermera till stipendii-inrättningen återskänkta. Biskop Thomander, prostarne Landgren och Millen ansågo sig böra bifalla aflåtandet af underdånig skrifvelse i förevarande ämne endast med det vilkor. att all fråga om skatteköp af dessa hemman uteslöts. Domprosten Knös, prosten Wåhlander, doktor Gumelius och professor Agardh yrkade afslag, hufvudsakligen på grund deraf, att ärendet redan vår under kammarkollegii pröfning, till följd af rikets ständers skrifvelse vid 1848 års riksdag, och att således en förnyad skrifvelse vore både öfverflödig och mindre passande. Sedanbiskop Thomander från sitt yrkande afstått, blef betänkandet afslaget. Sist föredrogs expeditionsutskottets utlåtande n:r 6, som föreslår bestämmande af dagen för nästa riksdags början till den 15 Oktober 1859. Detta förslag förordades af doktorerne Nordlander och Gumeelius, prosten Söderberg och kyrkoh. Schönbeck. För beslut i öfverensstämmelse med frih. Cederströms i afgifven reservation framstälda förslag, att nästa riksdag först skulle den 1 November nämde år taga sin början, talade deremot prof. Lindgren, som i sin mening understöddes af doktor Sandberg och prosten Melander. Då votering mellan dessa båda förslag anstäldes, bifölls utskottets med 22 röster mot 14. Borgareståndet. Till elektorer för utseende af tryckfrihetsnämd valdes hrr Ödmansson, Almgren, Ekelund, Trähgård, Lundberg och Boman, samt till suppleanter hrr Wennerström och Heljestrand. Vid konstitutionsutskottets memorial i anledning af två stånds återremiss å memorialet n:r 8, inne hållande grundlagsändringsförslag rörande riksstyrelsens förande i vissa fall, beslöt ståndet att vidblifva sina förut beslutade anmärkningar. Derefter förekom sammansatta lagsamt besvärsoch ekonomiutskottets betänkande angående ändring i gällande stadgar om skyldigheten att bygga och underhålla vågar. Utskottets afstyrkande af motioner om siatens öfvertagande af vägunderhållsskyldigheten bifölls; deremot afslogs utskottets förslag om vägunderhållets bestridande genom uppbärande at vägafgifter, på yrkande af hrr 7 enschen, Lallerstedt, Stolpe, Thome m. fl., hufvudsakligen under :åberopande af de hinder för trafiken, som på detta sätt skulle uppstå. Utskottets afstyrkande af väckt motion om ändring i tiden för vägars förbättrande och besigtigande, äfvensom af hr v. Seths motion att vägför bättriogens underhåll måtte öfverlemnas åt dertill af kommunerna valda bestyrelser med biträde af civilingeniörer återremitterades, på yrkande af hrr Thomå, Lallerstedt m. fl, enär man ansåg att genom bifall till betänkandet vägförbättring skulle komma at: verkställas af skickliga personer. Samma utskotts betänkande, afstyrkande motioner att fader, som ej kan bidraga till sitt oäkta barns uppfostran, bör till allmänt arbete hållas, samt för bud för kringresarde komedianter att vid marknader samt å sönoch helgedagar anställa förevisningar, biföllos. Vid ekonomiutskottets betänkande, afstyrkande.motion om befrielse för svenska ångfartyg, som göra reguliera resor, från skyldighet att taga lots då de komma från sjön, yrkade motionären, br Wallenberg, bifall till motionen, på den grund. att lotsarne.för närvarande skwle vara mindre påpassliga, i följd af vissheten att i alla händelser bekomma lotspenningar. Häri instämde lirr Thomee och Henschen m. fl. Hr Boman anförde, såsom skäl till bifall för betänkandet, att, lotsverket, genom bifall till motionen, skulle förlora inkomster, som i sådant fall måste ersättas af staten. Ståndet besiöt en skrifvelse till Kongl. Maj:t i den syftning motionen antyder. Slutligen beslöt ståndet, att br Björcks motion om skrifvelse till Kongl. Mej:t med anhållan om ändringar i landshöfdingeinstruktionen skulle hvila på bordet tills dechargebetänkandet förevarit. Bondeståndet. Att deltaga i den nämd, som skall välja ledamöter till trycktriheiskomitån, utsågos Östman, Håkan Pettersson, Bergström, Olcf Larsson i Gefleborgs län, Anders Olsson från Jemtland och Anders Nilsson från Halland. Vid föredragning sf ekonomiutskottets betänkande n:o 76, med avledning af återremisserna af betänkandet rörande föreslagna förändringar i den nya landshöfdingeinstruktionen, ansåg Matts Persson att, då intet annat i fråga om det föredragna ärendet nu vore att göra, än att med ogillande lägga beiIktmlandtat 43113 AT 21 rä nde ch ht bn JR OR RR RR RR KR Hf SE SEE NE i WS FIP