Aftonbladet – 28 april 1857, sida 3

vid publiken. Uti den tur, der alla satte sig uti rörelse på en gång, voro de ridande utislutning samt passerade genom hvarandras mellanrum till motsatta platserna, vände der genast och återgingo på samma sätt till egen plats; alla fattade då galopp, följde spår uti spår förarne, och kommo sålunda parvis mot publiken, vid hvilken de skilde sig åt hvar sin sisa; det var en vacker tur, der uppmärksamhet och precision erfordrades och berömvärdt iakttogos; slutet bestod af en slingermarsch med changementer ikring — och derpå sortie utur ridhuset. Allt gick lugat och noggrant, jemte den liflighet som fängslar uppmärksamheten. Derpå följde fransäsen. Entrn med tvenne par i bredd, hvilka efter svängning mot publiken fattade galopp joch, framkomne till densamma, vänds parvis ät hvar sitt håll, för att åter mötas och intaga sina platser. Den utgjordes af ungefär sex turer med ronder, figureer m. m., tillhörande denna dans; ronderna utfördes i galopp; utom slinggerronden, som gick uti traf. Figureerna utfördes i slutning med skoltakt. öfvergång till motstående platser och åter till egen plats i galopp -med behörige changementer. Allt gick förträffligt, med ledighet, smak och ordning, som hedrade de ridande. Till sist kom cottillonen. Entrön i galopp, man efter man följde föraren, som sprängde förbi publiken och minsktade cirkein hvarf för hvärf, så avt de inre hvarfven omslötos af de yttrs. Det var en vacker spiral, och den frågan, framstälde sig omedvetet: hvad blifver af detta? sen helt oförmodadt voro de ridsnde ordnade och stilla i en halfeirkel vände mot publiken. Derpå flera turer, med uppbjudningar som brukligt, utförde i samma anda, men något mera sammansatta än uti de föregående danserna; vs i slutning, passader genom hvarandras mel galopper med changementer omvexlade uti särskilt tur och böllo åskådarnes intresse oafbrutet fängsladt. Slutet var en tour de force. Parvis följde tåget föraren, som uti allt lifligare och lifligare galopp sprände kring uti ridbanan, och med eng vände mot publiken, sem uti ett nu såg samtlige ryttarne framför sig på en linie, belsande den öfverraskade alimänheten! Intrycket var hjertligt, da merna vilie applådera, herrärne togo til sina hattar — alla ville på något framstående sätt uttrycka sitt deltagande, sin sympati för det gemensamma nöjet. Mig förundrar demna känsloyttring öj. Skådespe