Aftonbladet – 28 april 1857, sida 3

— Kavalleri-spektaklet i Malmö. Ryktet började förkunna, at. bärvarande kavatleriofficerare hade för afsigt att muntra sig och bekanta med någon sorts ridning ; detta, som alla tillämnade societetsnöjen, väckte nyfikenhet, och repetitionerna, som utan hinder fingo bevistas, gåfvo fart till berättelser, hvilka, med tillställningens egenhet att till häst utföra societetsdanser, med deras vanliga turer, icka minskade den tända pygirigheten. Det var något nytt för gissningarne och det blef äfven så vid påseendet; det var ej ett koastberideri med sina klat-. schar, sitt skrik och buller och all den utsirning, bvarmed inodustrien måste tillocka sig slimänhbetens ynnest — nej! det var konsten klädd uti sin enkla drägt, osminkad, men sann. De ridande voro officerare, underofficerare och ridelever i Malmö, ungefär 22 tiil antalet, klädda uti sina paraduniformer. Representationen gafs i ridhuset; närmare hälften deraf var upplåten för publiken, resten utgjorde dansbanan, Denserna besiodo af angläs, fransäs samt cottillon; inga kommandoord nytjades; med svenska flaggan, som förarne buro uti handen, gåfvoz signaler, Ridhuset var väl upplyst med gas, för öfrigt intet prål. Som mnsiken stämde upp en marsch öppnades dörrarne, de utom ridhuset församlade ryttarne ryckte in i afmätt takt, parvis följande bvarandra. Spetsen stälde sin rikteing mot och närmade sig publiken, hvilken: genast intogs af tystnad och lissom af en behaglig öfverraskniug. Anblicken var också vacker och intagande: väl placerade ryttare, vackra drägter, bekanta eller vänner på prydliga djur, hvilka liksom tjusta af musiken med sina lästa och graciösa steg följde d-s: takter! Man blef litet ömt stämd, man kom med, man råg icke slienast, utan man deltog! Komne intill publiken, gjordes salut alltefter som de ridande passerade densamma; par efter par skildes derefcer åt, och vände tillbaka för atc intaga ställningen: till angläsen. Att beskrifva denna eller de öfrige davsernas turer utan någon åtföljande ritning, skule trötta dig utan att reda saken; Men se för dig en angläs, och du fattar det hufvudsakliga. Turerne utfördes parvis eller af alla på en gång, och uigjordes af enkla eller dubbla volter i galopp, så ridne, att mötning och vändning skedde alltid inåt angläsen vid öfversta paret, och vändningen åter till egen plats