Aftonbladet – 28 april 1857, sida 3

MUSIK. Vid hr Walins konsert, som sistlidne lördagsafton safs å kongl. teatern för godt hus, uppfördes Mendelssohns oratorium Elias,, hvarvid, utom kongl. teaterns artister och chörpersonal samt hofkapellet, ifven amatörer biträdde. Vid den konsert, som för cke fullt trenne år sedan gafs i Ladugårdslandskyrkan och hvaraf inkomsten var bestämd för åstadkommandet af det monument, som nu är upprest öfver prins Gustaf i Hagaparken, uppfördes detta samma oratorium, efter hvars förnyade shörande de åsigter, som vi tro då gjorde sig tämligen allmänt zällande derom, icke torde hafva kunnat annat än stadfästas. Mendelssohn har utan tvifvel i detta vidtyftiga tonverk nedlagt många skatter af ett omfatande musikaliskt vetande, smak i förening med artistisk intelligens samt framförallt en ädel sträfvan efter idealitet, som gör att han aldrig, i likhet med en och annan kanske ännu mera firad musikalisk ryktbarhet, nedsjunker till det platta och smaklösa; men emellan de flera vackra saker, som återfinnas i detta oratorium, förekomma äfven longörer, hvarunder det kalla förståndsarbetet har fått ersätta hvad som brast i inspirationens värma och hvarigenom åtskilligt här blifver något matt och färglöst, som, med särskilt afseende fästadt mindre på textens ord än på sjelfva den situation som skall skildras, hos tonsättaren just tager i fullt anspråk, än denna andans lifskraftighet, som på tonernas vågor tränger djupt till vår: eget inre, än denna fantasiens djerfva flygt, som på starka vingar tar oss med sig på sin himmelsfärd från små bekymmer och från dagens flård.o Säkert har ingen af musikens heroer i sina oraworier egt denna förmåga i samma grad som Messias, odödlige tonskald; men hans namn har unde de senare åren varit så godt som bannlyst ifrån våra konsertprogrammer, under det att hans ofvannämda mästerverk blifvit uppfördt icke långt härifrån i en stad med vida ringare musikaliska resurser än hvad här finnas att tillgå. Och dock yttrade Beethoven en gång om honom: Händel är alla mästares oupphunne mästare. Gån till honom och lären att med få medel frambringa stora verkningar !z Ibland de många körerna i Mendelssohns Elias, som i allmänhet gingo med god sammanhållning, utmärker sig dubbelkören af Baals prester och prestinnor genom en väl markerad tonfärg. Äfven de begge körerna Säll den man i första och Israels beskyddarei den andra afdelningen äro af ett mera framstående intresse. Solopartierna utfördes af mllna Michal, Walin, Andreåe och Fundin, fru Strandberg samt hrr Strandberg, Walin, Sandström och Dahlgren. MI Michal skördade ett lifligt bifall för sitt förträffliga utförande af den stora sopranarian Hör mig, Israel, likasom mll Walin synnerligast för det utmärkta sätt, hvarpå hon återgaf det kortare, men vackra ariosot Ve dem, att från mig de vika, för altsolo. Äfven mll Andrees sång var berömlig. Konsertgifvaren var lyckligt disponerad för aftonen, om än ett mera kraftigt och energiskt uttryck understundom bade varit att önska i hans föredrag. Hr Dahigrens disposition var deremot icke rätt god. Särdsles förjenstfullt var hr Sandströms utförande af endast en kort del af Eliss parti, som för öfrigt återgafs af korsertgifvaren. Allmänhetens bifall gaf sig vid flera tillfällen tillkänna.