Aftonbladet – 27 april 1857, sida 2

riktning, fann han, att den flytande isen förde sxpeditionen med sig söderut. De, som del :ogo uti denna expedition, ansågo plenen för rordpolens uppnående utförbar, emedan de förmodade att man endast behöfde finna en yenomfart mellan de flytande isarne, för ätt segla uti öppna hafvet. Härvid bör märkas, att uti dessa trakter nästan en oafbruten nordanvind blåser om sommaren samt, understödd af en stark sydlig ström, spränger den under vintern sammanfrusna ismassan, som sättes i rörelse mot söder. Dessa massor af rörlig is utgöra det enda hindret för ett närmande till nordpolen gom norra delen af Atlantiska oceanen. Uner slutet af sommaren, då sydliga vindar börja blåsa, drifvas de icke uppsmälta ismassorna tillbaka mot polen, samt innesluta till en viss grad den öppna sjön, från hvilken de förut drefvos mot söder. . Den ryktbare nordpolsfararen d:r Kanes beskrifning öfver sin senaste resa mot. norra polarregionen. har åter lifvat intresset för denna fråga, och hans försäkran, att han verkligen lyckats upptäcka ett öppet polarhaf, kan åtminstone nu blifva föremål för en vetenskaplig pröfning. D:r Kane öfvervintrade 1854 uti Smiths sund, nära 799 nordlig bredd. Från denna punkt verkstälde han våren derpå expeditioner öfver isen norrut, 1834 svenska mil i rät riktning, då han kom till ett öppet haf, hvars strand: på östra sidan sträckte sig nära till 819 30 samt på vestra sidan till S29 30 nordlig bredd. På denna aflägsna punkt, vid en höjd af 480 fot, hvarifrån man hade en synvidd af omkring 6 sv. mils radie, fögnades de djerfva männens öron med den för dem nya musiken af vågornas sqvalpande samt sorlet af våldsamma bränningars brytning mot klippor, som motstodo den strömmande vattenmassan. När expeditionen framträngde längre mot norden, vidgade sig kanälen till en isfri vattenyta, som enligt doktor Kanes beräkning upptog en areal af minst 100 sv. gqvadratmil. Detta var i Juni månad 1855, men tillförlitliga kännetecken utvisade, att detta haf är isfritt äfven under den strängaste arktiska vin