Aftonbladet – 25 april 1857, sida 3

RIKSDAGEN. Ridderskapet och adeln. Då den af hr R. Th. Cederskjöld i onsdagens plenum på riddarhuset väckta motionen om remiss af hr statsrådet Gripenstedts anmärkningar mot f. d. fullmäktige i riksgäldskontoret ådragit sig en mer än vanlig uppmärksamhet och i dagens-plenum troligen torde föranleda en liflig meningsstrid, ha vi ansett os8 böra här meddela. detta. hans anförandev Det lyder: Jag begagnar detta tillfälle för att jemväl till protokollet nedlägga min reservation emot det sätt, hvarpå den af hr Gripenstedt uti senaste plenum emot hrr fullmäktige i riksgäldskontoret framstälda anklagelsen behandlades, då diskussionen-derom fick fortgå under flera timmars:tid, oaktadt jag framstält, den begäran, att frågan måtte blifva hvilande på bordet. Som jag hade mig bekant, att hr grefven och landtmarskalken, till följd af opasslighet, nödgats aflägsna sig från förmiddagens plenum, och ännu på eftermiddagen, ehuru i utöfning af sitt embete, ej var till helsan fullkomligt återstäld, fann jag mig af grannlagenhet uppmanad att då, vid midnattens annalkande, ej fortsätta mitt yrkande om frågans handläggning, helst jag visste, att det i allt fall återstod mig en annan utväg att få densamma på grundlagsenligt sätt behandlad. Det är denna utväg, som jag nu anlitar, då jag härmedelst vördsamligen, med stöd af 564 riksdagsordningen, anhåller att få väcka den motion, att statsutskottets utlåtande måtte infordras i anledning: af hr Gripenstedts emot hrr fullmäktige i riksgäldskontoret framstälda anklagelse: att de öfverträdt sina fullmakter; att de handlat egenmäktigt; att de vidtagit åtskilliga af hr Gripenstedt uppgifna åtgärder, endast och allenast för att slippa undan den utväg, som af rikets ständer blifvit dem till vidtagande anbefald, m. m. d., eller med ett ord, att de på det mest eftertänkliga sätt handlat i strid mot sina plikter såsom rikets ständers fullmäktige. Om det icke kan bestridas, att ju en direkt anklagelse, af beskaffenhet som denna, då den af någon bland rikets ständers medlemmar inom ett af riksstånden öppet framställes, aldrig bör lemnas utan uppmärksartihet, så Järer det ock få medgifvas, att anklagelsen i vida högre grad måste taga uppmärksamheten i anspråk, då den, såsom nu är falet, framställes af en representant, som med denna sin egenskap förenar jemväl den, att vara konungens rådgifvare, och som. till stöd för anklagelsens befogenhet, åberopat, bland andra handlingar, äfven kongl. bref, dem angifvaren, i sin egenskap af föredragande departemenischef, kontrasignerat. Då en sådan avklagelse af en så sådan angilvare icke får eller kan antagas hafva blifvit framstäld af lättsinnighet eller förhastande, så är det väl å ena sidan obestridligt, att sjelfva det ursprung, hvarifrån: anklagelsen framkommit, lemnar en ganska stor tyngd uti vågskålen fr det antagandet, att anklagelsen ej bör kunna sakna grund; men 4 andra sidan böra dock rikets ständers fullmäktige ega ostridig rätt att fordra, det ett sådant omdöme öfver dem icke fälles utan föregången noggrann undersökning af verkliga förhå landet. Rikets ständers egen värdighet, aktningen för der regering, hvaraf avgifvaren är medlem — likasom. äfven den aktning, hvilken rikets ständers fullmäktige, så länge de fortfarande bekläda detta vigtiga förtroende, aldrig må hafva förverkat, — allt bjuder att låta sanningen i denna fråga få framträda i sin fulla dager, på det att den brottslige, om någon sådan finnes, må blifva i laglig ordning tilltalad, men den oskyldige deremot få i fullt mått njuta sin oskuld till godo. Ehuru det är klart, att herrar fullmäktiges förvaltving under den tid, för hvilken de redan erhållit decharge, emot deras bestridande, ej må blifva fö remål för undersökning, tror jag dock, med den kännedom jag om dem eger, mig böra antaga, att de uti en sådan fråga, som denna, ej vilja begagna sig af nämde invändning — men om jag, mot förmodan, skulle misstaga mig uti denna förutsättning, så får jag fästa uppmärksamheten derpå, att hr Gripenstedt uttryckligen tillkännagifvit, att de pliktöfverträdelser, som han Jagt hrr fullmäktige till last, skola hafva egt rum efter den tid, som den redan lemnade dechargen afsett, hvaraf således följer, att nägonundersökning om och pröfning af dessa nu angifna öfverträdelser af herrar fullmäktiges plikter ännu ej försiggått. Jag anhåller vördsamligen att denna min motion måtte till statsutskottet remitteras och att hr Gripenstedts förutnämde yttrande jemväl måtte dit öfverlemnas för att tjena till ledning vid ärendets handläggning.