Aftonbladet – 25 april 1857, sida 3

honom. Bidrag till belysning af systemet vit befordringar m. m. inom armån. () IV. Vi fortsätta den ordnade sammanställningen af en mängd för systemet betecknande befordringar, som finnas påpekade i en mängd från alla håll och kanter i landet oss till. handakomna utförligare kortare bref och upp satser. Såsom tillägg till hvad förut blifvit anfördt rö rande artilleriet, kan nämnas, att v. Knorring 1856 stående på löjtnantsstat vid Svea artilleriregemente fick värdighet af major i armån framför hela kap: tensgraden, titan att ega någon annan egenskap, är möjligen den af kammarherre, som kunde berättiga honom till ett dylikt företräde. Vid skånska husarregementet blef P. Sjökrona från midten af ryttmästaregraden befordrad först till major och snart derefter till regementschef, framför flere äldre kamrater, bland hvilka en särdeles utmärkt officer, J. v. Platen, som med anledning deraf tog afsked. Vid samma regemente blef ryttmästaren Tornerhjelm 1855 befordrad till major framför den äldre, duglige, af regementet mera, aktade, af regementschefen föreslagne öch; efter hvad det säges, af generalbefälhafvaren förordade Ööster. Om hr Tornerhjelm vet man föga annat, än att han varit hästhandlare för kongl. stallet. Öfverste Sjökrona, hvilken, såsom nyss nämdt, blifvit framfor andra befordrad till chef, rönte dock sålunda på denna plats så ringa förtroende, att hans första förslag lades å sido; ban kände icke heller smälta deniåa dekonfityr, utan tog afsked. Vid skånska dragonerna blef år 1847, emot regementschefens förslag, Svedenstjerna utnämd till öfverstelöjtnant och förste major. Atwt man härutinnan misstagit sig eller att man är inycket inkonseqvent, bevisas deraf, att han 1855 icke ansågs kunna bli chef, utan att en sådan hämtades från skånska husarerna. . Vid Smålsnds grenadierbataljon blef år 1853 friherre Fleetivood befordrad till major genöm transport från Norrbottens fältjägarekår, framför majoren vid bataljonen friherre Liljecreuta. Denna orättvisa väckte mycken sensation, emedan friherre L. åtnjöt det högsta anseende inom kåren och på orten, der han var afgudad. Men det stannade icke härvid, utan då friherre Fleeiwood genom transport lemnade kåren, blef kapten Ahlgren framför friherre Liljecreuta befordrad till chef. Hr Ahlgren är visserligen er duglig officer och redbar man, men orätt visan qvarsiår i alla fall, då intet rimligt eller ens plausibelt skäl fanns till friherre Liljecreutz förbigående, Nuvarande chefen för Uplands regeinente, friherre ÅA. L. Rappe, är ett af de lyckans skötebarn, som hastigt avancerat utan att man rätt kunnat fatta skälen dertill. 1848 blef han andre major via Wermlands fältjägare, der han då var stabskaptefti, öfrerhoppande trenne äldre kompanicheter, blana hvilka jen dekorerad, ej ensamt med svärdsorden, utan med guldmedaljen för tapperhet i fält. 1849 blef han utnämd till öfverstelöjtnant vid Kronobergs regemente, innan han ännu hade hunnit någonsin kommendera trupp i egenskap af major. Vid Krozobergs regemente funnos då 2 äldre majörer öch 4 äldre kaptener. År 1854 transporterades han till chef för Uplands regemente framför den såsom skicklig officer ansedde öfverstelöjtnant Sundmark m. fl. Vid Uplands regemente befordrades 1853 friherre Rålamb till major framför, bland anira, friherre Stjernstedt, hvilken var föreslagen äf regementschefen samt förordad af generalbefälhafvaren och af krigsministern. Friherre Stjernstedt är en övanligt skicklig officer, hade med utmärkelse genomgått Mariebergs läroverk och var i alla vigtiga frågor regementets orakel; men han hade icse det fördelaktiga yttre som friherre Rålamb, och lärer en gång ha kommit att trampa en mäktig person på foten. Vid Jönköpings regemente blef år 1849 Munck major genom transport från Södermanlands regemente, framför flera särdeles dugliga kaptener, blard hv.lka J. A. Kuylenstjerna, en utmärkt officer, som af regementschefen var föreslagen och som i harmen öfver det oförtjenta tillbakasättandet tog afsked. Denna befordran väckte så mycket större allmän förargelse, som den berodde på ett inflytande af general 1L5wenhjelm, äfven utom hans militärdistrikt. Hr Munck hade haft den förmånen att vara chef för general Löwenhjelms stab. Vid samma regemente blef år 1850 Keij utan någon rimlig anledning major framför de dugliga kaptenerna Gyllenskjöld, Bergenstråle, Åberg, friherre Sparre och C. W. Kuylenstjerna. Vid samma regemente blef samma år Munthe major framför de nyss uppräknade. Då en öfverstlöjtnantsoch förste majorstjenst vid regementet nyligen skulle tillsättas, så. man sig nödsakad att förbigå de sålunda framdragaa och var konseqvent nog att icke vända sig till någon af de förut tillbakasatta, utan transporterade till nämde befattniog Weidenhjelm från Smålands grenadierbataljon. via Helsinge regemente blef 1854 Alexandersson öfverstlöjtnant och förste major och Bergman andre major framför Sillen och Bergstedt. Förlidet år blef den nyss förut så högt uppskattade Alexandersson förbigången till ci efsplatsen vid regementet, som lemnades åt Reuterskiöld från Westmanlands regemente. Vid samma regemente blef förlidet år åttonde kaptenen friherre Leyonhufvud utnämd till major. Nam() Se Aftonbladet n:r 58, 66 och 72. första rummet användt generaler, sådana som Gerard, Lamarque, Rapp, m. fl., hvilka eburu kända för duglighet ännu hade ett härförar:rykte ait skapa. Med hänseende till befo på a NE Än RR RR eg