AVG OVS JAEBLJEREL OC TLRDUBHSIHGLUVA FUSHJ Ulbör son från Kalmar län i bondeståndet väckt motion, om örändrad reglering af klockarnes aflöning. ER GÄRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ooh adeln. De bordlagda kongl. propositionerna remitterades Vid propositionen om byggande af ett nytt posibur yttrade hr Stiernsvärd, att tidpunkten derför ej änov vore inne, alldenstund nu fråga är att anlägga en el ler två bangårdar i Stockholm och att posthuset bör anläggas nära bangården. Derjemte väckte hr Stiernsvärd motion, att bosiällsvåningar ej borde få af embetsmän uthyras, Motionen begärdes på bordet: Vid propositionen om en ny bygaad för riksarkivet vid ändan af Carl XII:s torg yttrade hr L. J. Hjerta, att om statens tillgångar äfven medgåfve byggandet af ett nytt hus för riksarkivet, den föreslagna platsen vore den ölämpligaste, som kunnat väljas, och böppades att utskottet ej skulle tillstyrka en bygnad, hvars kostnad komme att öfverstiga dei unvarande riksarkivhusets värde. — Grefve Anckar svärd yttrade sin förvåning öfver attregeringen obegränsadi begagnar sin motionsrätt och su afgifrit propositioner om belopp, uppgående till omkring två millioner, då ej eus den ordinarie statsregleringen ännu vöre uppgjord. Talaren förvånades äfven öfver att det hus, som inköptes för icke längesedan, ej nu kan begsgiias, och varnade, med blicken. fästad på aationalmuseibygnaden, för bifall till anslag — Fiherre J. A. Posse uttryckte sin tacksamhet för det afgifna förslaget, men trodde platsen vara mindre lämplig, och beklagade att icke riksgäldskontorets hus tagits till riksarkiv, då detta flyttades från slottet, hvarjemte talaren framstälde behofvet af tt riksarkivet blefve förlsgdåt på Riddarholmen. Frih. af Oggläs ville upplysa, att det nuvarande huset ej till följd af någon regeringens proposition blifvit inköpt, utan efter ett till statsbiskottet gjordi snbud. Huset vore af dålig beskaffenhet och fordrar 55000 rår i feparation, hvadan med god hushållning öfverensstämde, att ett nytt hus bygdes. Piatsen vore vacker och ingalunda olämplig. — Grefvs D. Fröliek instämde med frih. Posse. — Grefve Anckarsvärd ville mot regeringen, dock icke den nuvarande, anmärka, att den bort taga något steg att hindra inköp af nuvarande huset. Tal trodde att bygnaden, i stället att försköna platsen, skulle göra en motsatt verkan. — Hr Dalman instämde i grefve Anckarsvärds yttrande, och i afseende på behofvet af riks arkivets läge på Riddarholmen med frih. Posse. Dermte kunde tal. ej annat än afstyrka det alternasiva förslaget att upplåta åt anskilt man att bebyggs platsen. — Hr L. J. Hjerta ville fästa uppmärksamheten på de undersökningar, som den föreslagna platsen varit underkastad i och för nationalmuseibygnaden, och att en plats borde väljas, der man ej behöfde befara att nedgräfva en half million i jorden för attsedan i bygnad ofvan jord använda: en lika summa — Frih. af Ugglas besvarade grefve Anckarsvärds anmärkning, och upplyste, att grunden för platsen hade af öfverintendenisembetet blifvit undersökt. — Frih. v. Stedingk gillade att en konungens rådgifvare besvarade gjorda anmärkningar, men han hade ej svarat på den vigtigaste, som grefve Anckarsvärd framstält; den neraligen att regeringen sex månader sedan riksdagens början ständigt framkommer med nya anslagspropcsitioner. — Hr R. T. Cederskjötd höll före att riksarkivet och riksgäldskontoret kunde byta hus. Frih. J. A. Posse framstälde eldfarligheten i det nuvarande huset,. och att redan före förra riksdagen riksarkivet fästat regeringens uppmärksamhet på behofvet af en annan lokal. — Hr R. T. Cederskjöld hade nu erhållit den upplysning, att regeringen fått sig uppdraget bestämmandet af det ena eller andra buset till riksarkiv, och att således felet låge hos densamma, att det nuvarande blifvit valdt, Propositionen remitterades med dervid afgifoa yttranden. Hr R. T. Cederskjöld anmälde reservation emot det i förra plenum fattade beslut, och väckte med anedning häraf och med stöd af 56 riksdagsordningen motion, att hr Gr:penstedis då afgifna yttranden, såvidt de innefatta anklagelser mot fullmäktigi riksgäldskontoret, måtte remitteras till statsutskottet för undersökning af deras befogenhet. Hr Dalman instämde i motionen, hvilken begärdes på bordet. Bankoutskottets memorial n:r 29, angående åtskilliga kontorsskrifvares dels besvär, dels ansökan om ersättning för mistade inkomster, bifölls. Grefve Anckarsvärd väckte motion om en uppmaaing till statsutskottet, att skyndsamligen inkomma med de återstående hufvudtitlarne, samt att dessa måtte företagas till afgörande före exira statsregleringen. Hr Dalman och frih. Siael v. Holstein instämde bäruti. Motionen begärdes på bordet. Lagutskottets betänkande n:r 29, i anledning af väckta motioner om förändring i vissa delsr af konsurslagen föredrogs punktvis. 1:sia punkten, om tiden när konkurs skall anses börjad; hr Dalman begärde återremiss; grefve Sparre försvarade utskottets Åsigt; punkten bifölls. 2:a punkten bifölls, sedan hr Dalman, grefve Anckarsvärd och hr L. J. Hjerta be gärt återremiss, och grefve E. Sparre samt hr Print 2enskjöld yrkat bifall. Öfriga punkter biföllos utan diskussion. : Grefve Frölichks motion, att de kommnner, hvilka genomskäras af jernvägar, måtte på något sätt tillförbindas att deltaga i anläggningskostnaden, remitterades till lagutskottet. Hr C. af Geijerstams motion om uppskof med inbetalning af riksgäldskontorets kreditiv banken. Grefve Lagerbjelke ansåg frågan i och sär sig vara af liten vigt, men som prejudikat af den vådligaste beskaffenhet, emedan just genom sammanblandning af statens och bankens affärer alla myntförsämrinsar uppkommit. Efter realisationen hade man an sett, att det aldrig borde komma i fråga, och hade aj behöfts förr än nu. Detta kreditiv har tillkommit deraf, att riksgäldskontoret kan ega i land:ränterierna befintliga medel, och att kreditivet ansetts motsvara dessa. D-t inräknas ej heller i bankens sedelskuld Tal. föreslog derföre att kontoret, 1om eger obligationer förfallna i Augusti, till ett beiopp af 2 millioner, skulle försälja af dessa till banken ett behöfligt belopp, hvilket vors ett fullt bankmässigt förfarande, hvarjemte tal. upplyste, att bankovinsten, i fall man ville öfverlemna denna till riksgäldskontoret, vid Juni månads slut uppginge till 700,000 rår. Hr Dalman instämde i detta grefve Lagerbjelkes yttrande. Men tal. hade en anmärkning att göra angående skiljaktigheten emellan statsutskottets uppgift i sitt betänkande n:o 55, der det säges att riksgäldskontoret kan utbetala 1,350,000 rår, och det i motionen uppgifna förhållandet, att kontoret endast eger 300,000 rår dertill, således en missräkning på a million, samt interpellerade statsutskottets närva-ande ledamöter om orsaken härtill, och detta med så mycket mera skäl som förhållandet visligen blifvit undandoldt tills samtliga riksstånd:n fattat det brådstörtsde beslutet rörande anvisning på rikssäldskontoret af nära 4 millioner till jernvägsbyggnader utan någon fond för betalnicgen. Tal. trodde sig således med fog kunna sägs2, att statsutskottets uppgift om en tillgång af åtminstone 1,350,000 rdr missledt rikets ständer; och han beklagade pi det högsta, att man nu redan vid de första stegsn på banan att med all makt bereda medel för jernvägar alla möjliga riktningar vore på vägen att inveckia sig i en verklig finansiel labyrint. Grefve D. Frölick uttryckte sin fägnad att höra, iet bankofullmäktige motsätta sig ett snfall på banken, och hoppades, att de skulle allt framgent så göra. Men tal. befarade att genom antagande af grefve Lagerbjel-es förslag banken skulle så sfverhopas af hvnoteksföreningaärpes obligationa-.