Mä OWEN hvilken nu figureradesom en af de tusenåriga ekarne i den fördna offerlunden. Herr Skuj tb anmärkte, att hon icke tålte några medtäflare. en hvad som i högsta grad gjorde fru Oxhusen förtviflad, var hennes egen son, småsvennen, af hvilken hon väntat sig så mycken ära. De äldrö herrarne hade nemligen inbjädit den uäge arftagaren aft med dem dela eh bål punsch, som var afsedd att stärka det teatraliska modet. Småsvennen hade likväl råkat att stärka det allt för mycket och stod nu eridast och lallade inpå scenen, dervid fru Oxhusen. utropade i förtviflan: Och jag, som ändå skrifvit rollen med särskilt beräkning på hans anlag., Men hon hade icke dervid tagit iberäknving hans ånlag för punsch: Emellertid var författarskapet till den från Hjo fru Oxkusen tillsända pjesen icke mera någon anonymitet. Hon: emottog lyckönskningar sf alla. stadens. honoratiores,.och man rådde henne att insända skådespelet till kongl.! tegtern, der det först skulle finna sin rätta plats, sitt fulla erkännande: a BRA Tableau-vivanten väckte allmän förtjusning. Visserligen öfverråskades den döde af ett lätt anfall af backbosta, visserligen; hörde manen berdinna halfhögt och vresigt yttra: Stick icke ut ögat på. mig med: lian, visserligen hviftade vallhunden nog flitigt med svansen, men allt detta gaf endast mera lif och åskådlighet åt taflan. .I-flera år.var denna; tableauvivant ett samtalsämne i Rankestads umgängeskretsar, aura så Herr Weckoblad -erhöll, efter slutadt spektakel, såsom minne. efter författarinnan till Korset på -ättehögen, den förut omtalade pompejanska smörasken. 28 MAR K. Kg. PERENNER ————— När någon vill. tillfoga mig sen ..skymf, sade den ryktbare målaren Van Dyk, försöker ja höja min själ så högt, att skymfen ej kar 0 mig. 102 Å g ö at