0 TS AE RN se tt FA KÄR 0 SEM TOD 1855 till 860,290 t:r. Importen af bomull utgjord: 133,336 I år 1840, 680,920 I år 1845, 1,649,160 år 1850 och 7,297,9v7 I år 1855. År 1850 änför des från England 752,046 4 hvitt bomullsgarn. Å: 1854 infördes 2,409 648 EB, och sedan tullen å sådan: garn enligt nu gällande taxa blifvit nedsatt fråi 4 sk. till 3 sk. per E, steg importen år 1855 till 4,536 282 I. Efter tullindringens afskaffande: från oeh roed år 1853 här importen af rått socker frår England betydligen ökats. År 1852 infördes 24.096 I och 2,713,531 BD år 1855. Ar 1845 infördes frå: Englsnd redskap och maskiner för ett värde s; 30,497 rdr. År 1859 utgjorde denna slags impor: 230,546 rdr; år 1854 steg densamma till 327,959 dr, och till 761,378 rdr år 1855. i År 1855 infördes från Storbritannien och Irland med 376 svenska fartyg för ett värde af 3,554,000 rdr, med 133 borska fartyg för 669,000 rdr, med 190 britiska för 6,672,000 rdr samt för 1,088,000 rå; aed 10 danska, 19 mecklenburgiska, 1 läbeckski; 13 hannoverska, 34 nederländska och 8 frånska fartyg. i Värdet af exporten . uppskattades år 1845 till 3,474,000 rdr, år 1850 till 7,741,000 rdr, år 1854 till 22.501.976 rdr — oberäkovadt myntadt silfver för 391,024 rdr — och utgör: 26,505,000 rdr år 1855. ved 495 svenska fartyg exporterades för ett värde af 8,566,000 rår, med 556 norska för 6,219,000 rår, ned 344 britiska för 9,376,000 rdr samt för 2,344,606 rdr med 62 preussiska, 83 danska, 51 mecklenbuorviska, 3 läbeckska, 4 bamburgiska, 35 bannoverska 21 nederländska och 4 nordamerikanska fartyg: Den disekta importen från Storbritannien och Ir:and när hufvudsakligen utgjoris af följande varugvantiteter; Ar 1853. 1854. 1855. Bomull . . I 4,439,263. 6,675,915. 7.297,907. Bomullsgarn, hvitt 1,068,574. 2,409 645. 4,536,282. Väfnader: helylle28,260. ER 385,237. balfylle. . 132,271. 212,524. MT (utom heloch halfylledukar) bomulls-, hvita 8,893, 2,471. färgade: 12.708. 15.833.) 437,222. tryckta 35,710. 43,956. linne-och hamp-, segel och tältduk 9,574. 11;751. 14,957 Soeker, rått . . 1,373,904. 1,965,741. 2,713,531. Färger, hvaribland indigo . . -. -60,009, —72,707. 104,382 blyhvitt . -. b 69,458. 93.476. — 214,240 catechu . . . n 63,895. 181,0:9. i cochenille . . 3.675. 6.4, 5. JB.158,460. sandel . . 43,929. 24,778. Stenkol . . .t:r 607.165. 765,843. 860,290. afsvaflade (Cokes) 20.401. 63.455. 32,529. stybb (Cinders) 68,070. — 22,673. 63,064. Hudar och skinn; oberedda torra TE —30,970. — 68,382. 848,974. andra slag 13,270. 363,1:6, 113,138. Redskap och maskiner . . . rdr 444,811. 2327,959. 761,378. Gjutstål . . . I 21,682. 42,056. 54,340 Vil na . P 52,242. 73.228. — 353.828. Färgträ . . rdr — 42,498. 80,449. Dessutom infördes år 1855, bland annat, 5993 skF tackjern, jernvägsskenor för ett värde af 517,543 rdr, guano för ett värde af 121,105 rdr, 88,733 I ie, 296,347 telegraftråd, 39,218 ylle filtar och matsor, 32,046 doffel m, m, samt 289,307 B andra ylleväfnader, Til: Storbritannien och Irland utfördes: 1853. 1854. 1855, Jern: stångjern . . sktb 311,145. 360,937. 260291. smältstycken . . 8561. 9,446, 10,50. band-, bult-, galleroch knippjern, spik och diverse smiden 888. 442. 193. Ståls er tartsitn 0 BD —— 7,733. — 6,862. ireatursben . . . 18 —-59,751. 84,037. 29310. Oljekakor . . . . sk 5,966. 12,157. 11,116. Tjära . . . . . ur 12,835. 35,048. 43,899. Spaomål, omalen: bafre . . 207,525. 373,707. 617,394 hvete. . 2,916. 32,627. 50,126 korn . . 10.584. 58,095. 24,471. ärter . . 1,814. 15,652. 18,252 vicker . o —— 254. 3014: råg . . a —— 2,857. 3,799 Trävaror: bräder och plankor tolft. 515,352.. 496,667. 893,612. bjelkar och sparrar 200,495. 215,495. 169,61 master och spiror 6,502. —5,746. — 4,802. balkstump (sleepers) 2,026. — 8,757. diverse trävaror värde rdr 63,326. 59,661. 48,247. Af nedapstående tabell synes den betydliga till ökning, som i afseende på svenska skeppsfarten eg: rum efter ce britiska navigationslagarnes upphäfvande från och med år 1:50. Antalet af Svenske fartyg, som begagnades till fraktfart från utrike: orter till Ebogland, utgjorde år 1849 endast 28 on 2088 läster, och steg år 1855 till 94 fartyg om 8972 iäster. ; vad pe o be I vrerBE OQvUuvssvv 8 SL ; bt ft ft 000 00 d 4 VW rr RRD (2) 00 20 9 00 00 2 RIAA DRRRRAR Zz Så Po ERRIN TNRPNES FE ss . . wet Rn ERE Et eo å : Rn . ör Bare er Kö , AB 5 er ere tt PR Rn DN TARA LYNI FSA RTN Nr S 3 I NR ON 0 00 20 I 00 I ETEN FÖRrRSTFSER : oE o ä vr rvuv . fc vrvEr 3 35R Er i NN Nr a Hå så AA SerSkonnrr PSRSgokeol 20 NONBWASAE WANBNINA mm FIER ed ÖÅÖ EE Te NN (-Å ANNE: I PNPP998 å 23 å is De EE c FÖRSE ASR 2 wa II 8-8S FOND RT Ta ol lil L-Å li Re rg TER BL. P SR 1) —— j2 RA att Bin dom Tael lige w3 FER PR PIE d a ARTNR NTF k a lad sr PANSR 8 CI NN 20 orNaTr Fosie PNERNNEA x 5 RPDALA Eg jz EAT vev vgTe g a ora m ja EE Stater: LÄR FANG I va 5 8 PEÄANURERR TE R NNBer-rHEE ITCER SNNDSORRAEE CoCR OT Ö Mr ka SKA NEGRO -T BE BIBd-FAaR:E I NPÖENEN 5 NESNYENARN: I BB 38 T R So SäRowa 3 ND RA I så EESbiega go: 888925 .-e en Rae we Id 3 ee ja: oe IPL TT vv älg 2 uv 3 2 L w INvr SEnwnkå RS NRA OA O--: ind NN ENRPE -—-—NOROROS NE ARNE SEREESa: oÖDBRSSARS Er OPIRIA ee RR Sea bd a 28r8g8ckE SENKGSE PLSSSTE 9 FPRERE, mesvvreå 5 vesveg 2 g 3 E ID DR RN POSaR APPSSTÅE COSNSSEr 2 NN aw NT t00 Dm N 00 TEFERSS: ooOBIENSSA FRANERIKE. Importen af franska manufakturvaror sker nästan iteslutande öfver Hamburg och Lubeck. Värdet ai le direkte införda varuqvantiteterna utgör ett jemföelsöevis ringa belopp. År 1853 beräknades dewssmna till 475,000 rår, år 1854 till 733,000 och 1855 ill 820,000 rår. Med 42 svenska fartyg importerales för ett värde af 575,000 rör, med 19 norska fåror får 54 ANNO rdr med trancka får OD HANN rArsamM