Aftonbladet – 20 april 1857, sida 3

KE AAA RT AR OR aflägga den föreskrifna eden. Alla här uppräknade personer, med undantsg af Dufaure, voro anhängare af republiken, innan Februari-. revolutionen utbröt och om blott några bland em eller deras politiska trosförvandter blifva valde, kommer lagstiftande kåren att få er belt annan karskter och beiydelse än hittilla. Det påstås, att kejsaren uppdragit åt prirs Napoleon att begifva sig till Toulon för att mottaga storfurst Konstantin, men stt prinsen, en afgjord motståndare till den ryska alliansen, vägrat åtaga sig denna sändning. En korrespondent från Paris till Kölnische Zeitung yttrar bland annat följande: Monitören rekommenderar med rätta den af tidningen meddelade fattigvårdsstatistiken för Paris till synnerlig uppmärksamhet. Den förtjenar det i hög grad för de framlagda allmänna fakta. De meddelade officiella siffrorna utvisa nemligen, att medeltalet af de i välgörenhetsbyråerna inskrifne fattige i och för sig icke är stort i Paris, enär det icke omfattar mer än 6 4 af befolkningen, samt att det under de sista 6 åren väsentligen förminskats. År 1850 räknade man nemligen 63,133 fattiga på 1,034,196 invånare, eller 1 på 16,3, under det man år 1856 hade blott 69,424 fattiga på 1,151,879 invånare, eller I på 16,69. Dessa siffror bekräfta för öfrigt ett redan tillförene kändt faktum. Den, som sett sig något litet omkring i Paris, vet tillräckligt väl, att det egentliga proletariatet förminskas, emedan! man på mångahanda sätt sörjer för de lägsta klasserna, såsom genom de många, varaktigt arbete betryggande nybygnaderna, genom de af kejsaren och staden understödda billiga matinrättningarne o. s.v. Denna förbättrade ställning är visserligen glädjande; men hon vittnar dock lika litet, som flera af våra moderna finsnsstorbeters hastigt samlade rikedom, om något allmänt tilltagande välstånd under kejsardömet. Vid de båda yttersta ändpunkterna kan möjligen en förbättring ha egt rum, men den stora massan af medelklassen lider känbart under den ihållande affärsstockningen och den vid sidan deraf stående dyrheten på alla lifsförnödenheter., ENGLAND. Parlamentsvalen äro nu slutade, och Globen för den 11 dennes indelar dem på följande sätt: I England och Wales hafva 288 liberale blifvit valda, i Skottland 39, i Irland 53, eller tillsammans 380 liberale; bland de konservative äro i England och Wales valde 209, i Skottland 14, i Irland 52, eller tillsammans 275 konservative. Följaktligen skulle regeringen kunna räkna på en majoritet af 105 röster, men denna beräkning är icke tillförlitlig, emedan det är osäkert, huruvida alla de liberale tillika kunna betecknas såsom ministeriella, och den kan så mycket mindre vara det, som 171 bland de valde aldrig förut varit medlemmar af underhuset. Den såsom halfofficiell ansedda tidningen Observer berättar, att det nya parlamentet kommer att öppnas den 7 Maj. Det lärer, enligt samma tidning, vara regeringens afsigt att låta sessionen blifva blott af kort vaåraktighet och derunder till behandling upptagas blott oafvisliga angelägenheter. Regeringen säges komma att framlägga några lagförslag af omedelbar praktisk betydelse, men icke föranleda debatter angående några principfrågor. Engelska ministeren och ostindiskå kompaniet sägas ha förkastat förslaget om att låta den elektriska telegrafen från Konstantinopel till Ostindien läggas öfver Röda bafvet, samt i stället beslutat, att den ;elektriska tråden akall följa Euphratbanan. Med ångfartyget Royal Chartern, som den 17 dennes ankom från Melbourne i Australien till Liverpool, medfördes af en bland de åter vändande guldgräfvarne en klumpefrent guld, vägande icke mindre än 20 skälpund. TYSKLAND. Preussen. Preussiska förbundsdagssändebudet hr v. Bismark-Schönhausen nt anträdt en resa till Paris-och: London, efter hvad det påstås med ett uppdrag från konungen i afseende på neufchåtelfrågan. SPANIEN. Regeringen har, genom ett den 9 dennes utfärdadt dekret, förkunnat allmän.amnesti för alla, som under de tvenne sista åren på nå got sätt deltegit uti karlistiska uppror och sammansvärjningar. Ryssl8uds. diplomati, som länge arbetat på en försoning mellan det regerande huset och karlisterna,. synes, således hafva gjort sina åsigter gällande. I anledning af ofvannämde amnestidekret, berättas grefven af Montemolin hafva, gifvit dem af sina anhängare, som -ämna återvända till;Spanien, tillåtelse att svärja drottningen trohetsed. Espartero har offentliggjort ett manifest il! valmännen uti tvenne distrikt. af Barcelona, hvilka uppstält honom såsom kandidat vid cortesvalen. Han söker deruti rättfärdiga sin tålning 1856 -;Han-bade då ensett sig icke längre kunna så i spetsen för statens styrelse, emedan. dröttningen icke kudde förmås att afskeda. ODonnel och Ezccosura.. Han , kunde ej bibehålla ledningen af ett kabinett; hvars hela anseende blifvit förspildt genom ODonnels beteende. Hertigen hade vid ifrågavarat.de tid, först gehom någrastilgifnk vänner, och -sedan:personligen. förklarat. ett.-enligt hans åsigt haätionalgardet föret bords uppträdat fientligt mot minis ören ODbnnel,, så snär dess handlingar tydligt ådagalegt, att densamma hade förvafögt ett uppoffra:revolutiorena eröffingar. Sedan striden utbrutit, had: berigen bringat sitt fosterland. det, största. offer som en patriot kunde göra nemligensförblifvit overksarå i det ögonblick, då de stora principerna friketen och monarkien, åt hvilka han helgat sitt dif; vorosi farassvHade han utisdenna strid -stält. sig i spetsen för sationalgardet och de. vid blifvit besegrad,så hade friheten : varit -förspild; bade. han åter gåt! segrande ur striden, så skulle tronen hafva varit förlorad, och han skulle aldrig kunnst förlåta sig en handling, gehom hvilken hans herrskårinna blifvit uppoffrid. Han Hade uti det af.örande ögonblicket icke erbjudit drott: ningen siva tjenster, emedan : han-sförmodase att H; Maj:t icke behöfde dem, och emedan Han icke ville uppoffra sin ära och sin personiiga värdighet. ITALIEN. Iäpdinaba Lbaänmsrne hade det OQO darnnae hl;