Aftonbladet – 20 april 1857, sida 3

flere artister och sakkunnige män, hvilka dock varit af olika meningar. Numera lärer hr Alm hafva stadgat sin öfvertygelse och kommer, efter hvad hav lofvat, ati vid kyrkorådeis sosrt blifvande sammeanträde framlägga sitt förslag. Verkställigheten af för ändringen blifver, så vidt det af kyrkorådets åtgärd kan bero, fortskyndad, och jag förmodar, att denna verkställighet bör kunna beräknas vara tillvägabragt under loppet af instundande sommar, Stockholm den 4 April 1857. J. G. Lundberg. Utdrag af protokollet håilet hos Stockholms stads handelsoch ekonomikollegium följande dagar år 1855. Den 31 Juli. S. D. Uppå derom af hr lagmannen och kommendören E. G. Runeberg, byggoch murmästaren Axel Alm, minuthandlanden Johan Henrik Höglund och ekonomidirektören Johan God und, å Jakobs och Johannis församlings kyrkoråds vägnar, gjord ansökning och i enlighet med det af kollegii deputerade hr rådmannen L. P. Ihrmark och t. f; stedsarkitekten hr professorn och riddaren C. G. Blom OC:son efter hållen besigtning afgifna utlåtande, pröfvade kollegium skäligt bifalla, det må den åf nämde församling å sockenstämma den 3 sistlidne Junoi beslutade värmledningsapparat uti Jakobs kyrka utföras på sätt den hit ingifna ritningen utvisar, under förbehåll likväl, att skorstenen uppmuras; till en och en half alns höjd öfver taknoeken samt att alla öfriga i kongl. byggnadsordningen den 5 November 1842 förekommande, hit lämpliga föreskrifter noggrant iakttagas. if Sökanderne eller den, som för byggnadsarbetets utförande ansvarig är, förständigas ätt ej i någon måtto afvika från denna resolutions innehåll, vid bot högstberörde författning förmår, äfvensom att ställa sig stadganderna i 48 samma kongl. förordning till efterrättelse; om hvilket allt bevis och underrättelse skulle meddelas genom utdrag af protokollet. Den 2 Oktober. S. D. Sedan hr lagmannen och kommendören E. G. Runeberg uti en den 27 i nästlidne September månad till kollegium ingifven skrift å S:t Jakobs och Johannis församlings kyrkoråds vägnar anhållit. att den i 48:de 5 af kongl. byggnadsordningen för Stockholms stad föreskrifna efterbesigtning måtte anställas å den värmeapparats anläggning, som uti S:t Jakobs kyrka blifvit anbragt; så hade kollegii deputerade, hr rådmannen Ibrmark och stadsarkitekten hr intendenten och riddaren Nyström, efter kollegii förordnande, berörde besigtning förrättat; hvaruppå och efter det bemälde deputerade, i afgifvet utlåtande intygat, att vid afsyningen någon anmärkning vid ifrågavarande arbetes utförande icke förekommit; så upplästes nu berörde skrift och utlåtande; och beslöt kollegium, det skulle om denva besigtnings utgång vederbörande genom utdrag af protokollet underrättelse meddelas. År och dagar som ofvan. På kollegii vägnar, A. Fred! Lundberg. Som läsaren ser har kyrkorådet i den ofvanstående skrifvelsen sökt vältra ifrån sig ansvaret för den sorgligt beryktade skorstenen på handelsoch ekonomikoilegium. Skada blott att de skäl, hvarmed kyrkorådet söker rentvå sig, ej äro af den beskaffenhet, att de kunna för giltiga antagas. Kyrkorådet bes!u tar att uppföra en skorsten — lika mycket af huru stor höjd — på kyrkans tak, men uraktlåter att underställa planen till denna för ändring af en monumental bygnad den myndighets pröfning, som i detta hänseende är den enda kompetenta domaren, nemligen öfverintendentsembetet. Med denna fråga, om uppförandet af en skorsten på en kyrka skall tillåtas, har handelsoch ekonomikollegium uppenbarligen ingenting att skaffa. Den är en smakfråga och sorterar som sådan under den myndighet, som eger att kontrollera bygnadernas utseende, deras stil o. s. v. Hvad bandelsoch ekonomikollegium i afseende på den meraomnämda skorstenen hade att tillse var tydligen ingenting annat, än, att den ej komme . att anbringas på ett för bygnaden eldfarligt sätt, och det har endast uppfylt sin skyldighet då det, i enligbet med 37 8 af 1842 års bygnadsordning för Stockholms stad, förständigat vederbörande att uppdraga den redan beslutade skorstenen: en och en half aln öfver taknocken. Kyrkorådets försummelse att hafva stält sig gällande stadgar till efterrättelse qvarstår således oförminskad, och om det än är fägnande för allmänheten att höra, det en af kyrkorådets bygnadsförståndige ledamöter, efter samtal med flera artister och sakkunnige män numera, efter halftannat års förlopp, stadgat sin öfvertygelse och ämnar framlägga ett förslag till skorstenens förändring, äfvensom att denna förändring verkligen blifvit af kyrkorådet beslutad, tro vi dock att kyrkorådet handlat klokast och riktigast, om det ej emot sunda förnuftet envisats att bibehålla sin skorsten tills det genom en vänlig erinran af öfverståthållareembetet tvingades att göra en eftergift, som det varit fördelaktigare att göra af fri vilja, äfvensom om det ej sökt på en annan myndighet vältra det ansvar, som aldrig kan bli annat än dess eget. — Vi skynda att rätta ett groft tryckfel, som insmugit sig i artikeln om jernvägarne i lördagsbladet. På 14:de raden från slutet står, att hemmansegarne på norra sidan äro vid — SASAN Adi ee KT a ålen am ANA