perna få ett begrepp om den verld, som rör sig öfverallt omkring dem. En uppfostran i denna anda skulle gifva en belt annan riktning åt undervisningen i allmänhet och hufvudåsakligen åt den, hvilken vi visserligen hvarje söndag höra omtalas såsom den väsentliga, ehuru den under veckan nästan fullkomligt förbises, nemligen den religiösa, Låtom 0ss föremälla oss ett barn, som blifvit, i den mån barnasinnet det medgifver, lärdt att blicka omkring sig och fatta den underbara ordningen och storheten af den natur, som omger det. Tror ni ej att, när detta barn läser: I begynnelsen skapade Gud himmel och jord, det skall göra sig en helt arnan föreställning om den skapare, hvars godhet och makt det redan anar, än barn i allmänhet kunva göra sig om katekesens Gud, som för dem framstår i det dunkel afinkrånglade lärosatser, hviika läraren sjelf som oftast ej anser det löna mödan attsöka förklara, hvaremot det frågande barnasinnet afspisas med den tillfredsställande underrättelsen, stt man måste lära sig katekesen utantill, hvilket också har till följd, att innantill, eller i hjertats djup, oftast för lifvet ganska få af de religionens ledande sanningarqvarstanna, -bvilka denna bok borde. vara egnad att inprägla. men väl i minnet de svårigheter och den rn ledsnad den framkallat. äkert är likväl, att af alla reformer är ingen .vigtigare än uppfostrans , ty på den hvilar samhällets framtid. Och föfängt vore det att erkänna qvinhans rätt att vara myndig, utan att med detsamma äfven draga försorg om att hon blir uppfostrad dertill. Utan tvifvel finnas bland rikets nu församlade ständer många rättänkande. och kristlig sinnade män, hvilka, i likhet med professor Cederschiöld, insett behofvet af en bättre ordnad uppfostran för qvinnan, äfvensom sam