Aftonbladet – 17 april 1857, sida 3

såsom preebendarius,. hvarföre generalfälttyg: mästareembetöt, på samma gång det inskic. kat regementschefens förslag, för sin egen del föreslagit hr Bildt till den ifrågavarande tjensten och. ansett sig böra motivera detta förslag genom en deduktion, som, då några verkliga skäl saknades, naturligtvis måste bli i högsta grad sofistisk och stäld på skrufvar: Vi ha försökt att med den otvetiydiga rätt, som grundlagen i detta: fall gifver oss, förskaffa oss del af detta förslagsmemorial, som redan den 2 dennes inkom till landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition och son redan samma dag utgjorde allmänt ämne för samtal och förvåning inom militäriska kretsar; men vi hafva dervid stött på hinder, som tydligen . visa, att man anser saken ytterst sjuk, och är rädd för dokumentets publicerande, .men hvilka tillika vittna derom, att åtskilliga vederbörande. icke äro särdeles hemmastadda i tryckfrihetsförordningen, och att de till den grad sakna hvarje skymt af politisk takt, att de äfven genom dumdristiga förs plumpningar förvärra den sak, som de vilja bjelpa och befrämja. Fyra dagar efter sedan ifrågavarande mes morial blifvit till. landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition expedieradt begärde vi att få lösa afskrift af detsamma, men afspisades med den sanningslösa uppgiften, att det. ännu icke inkommit. Vi ha sedermera flera gånger såväl i kommandoexpeditionen som kansliexpeditionen låtit cfterböra detsamma, men likaledes blifvit afvisade. Sistlidne tisdag ;lemnades emellertid: i kansliexpeditionen det löfte, att man skulle utskrifva detsamma till i går, men då afskriften i går skulle hämtas, lsmnades det-svar, att något dylikt memorial allsicke inkommit. Samma svar har man äfven i dag lemnat i kansliexpeditionen, då man deremot i kommandoexpeditionen vid middagstiden i dag förklarade, att memorialet i dag inkommit; men ville icke yttra sig om och när vi af detsamma skulle kunna erhälla en afskrift. Det torde kanske icke vara öfverflödigt att erinra dem af våra lägare, som icke skulle ha i friskt minne innehållst af 2 i tryckfribetsförordningen, att nämde i andra momentet stadgar, att hvar och en har rätt att publicera alla offentliga handlingar, ehvad de höra till den förflutna tiden eller till mål, som hädanefter förekomma,, hvarvid särskilt uppräknas alla embetsoch tjenatemäns relationer, memorialer ech embetgbref,, samt att alla sådane handlingar skola genast och utan tidsutdrägt emot lösen utlemnas åt hvem det äskar, antingen han i saken har del eller ej, vid ansvar såsom för tjenstens försummelse, om sådant af någon publik tjensteman vägras eler obehörigen fördröjesn. Med stöd af detta tydliga lagstadgande skola vi; om vi också måste anlita hr justitieombudsiwannens hjelp och beifran af saken, förskaffa oss del af det ömtåliga förslaget ock underkasta detsamma den kritik, som det, att döma efter hvad derom berättas, så högligen tarfvar och förtjenar. Som man erinrar sig gjorde på 1830-talet, statskontoret; ett försök att stänga publicister från att taga del af verkets handlingar och diarier, hvilket hade till följd, att dess chef och ledamöter blefvo, efter af. justieombudsmannen verkstäldt åtal, af högsta domstolen fälda till ganska dryga böter. På förhand vilja vi endast nämna, att det ifrågavarande memorialet lärer gå ut derpå, att några majorsbefattningar finnas till öfverlopps, som icke för tjenstgöringen vid regementena äro oundgängligen nödvändiga, utan lämpligen kunna användas såsom ett slags prebenden åt innebafvare af åtskilliga .andra befattningar, hvaribland artilleristabschefen; —en vink, som icke bör undgå rikets ständer, då fråga om behofvet af nya löneanslag till artilleriet förekommer.