Aftonbladet – 16 april 1857, sida 3

LITTERATUR. Herrar komiterades underdåniga förslag till förs klaring af dr M. Luthers lilla katekes 1856. En Nyluthersk bekännelse, enfaldeligen granskad af P. G. Ahnfelt. ; I denna lilla .broschyr. underkastas katekeskomitens. förslag en ganska utförlig och sträng granskning. Författaren hade af några ermbetsbröder vid. ett. sammanträde erhållit uppdrag att i pennan affatta de närvarandes anmärkningar emot förslaget. Detta har nu här skett med. den författaren egna skriftställaretalang, någon gång måbända med en mindre behöflig skärpa. och.med en qvickhet, hvilken i ett ämne sådant som det förevarande ej synes ha. funnit sin rätta plats.;. Men .det har förmodligen synts förf. att läror,. så oprotestantiska som, de, af: Svensk Kyrkotidning hyl-, lade och i förslaget tydligt framträdande, borde bemötas med en protest, på en gång djupt vig och vid; tillfälle ei smula sarkastisk. Det hade synts klart förjalla de på sammans trädet närvarande, att komitens förslag måste omgöras, och det från grundea.. En samvetslös katekes, — såsom denna i ordets egentliga mening är (komitn har som bekant är uteslutit allt som handlar om -samvete) — kunde ej mottagas, så skulle protesten formuleras. En lära utan samvete, en tro utan öfvertygelse, en församling utan lefvande gemenskap, en teologisk ihoral utan plikter mot 088 sjelfva, en styf och stel objektiv dogmatik, utan innerligt subjektifvt tillegnande — detta vore en död konfessionalism, mot hvilken man borde vara på sin vakt! i Efter att ha förklarat förslaget vara icke så mycket en försämring, som fastmer en förvärring (sit venia verbo!) af den Lindblomska katekesen, hvars brister för öfrigt fullt erkännas, yttrar förf. med afseende på de nylutherska Kliefotska tendenser, som genomgå komitgrades förslag, följande i slutet af sitt förord: I Som bekant är, har man från ett visst håll undfägnat svenska församlingen med vissa dunkla, mirstänkt ljudande ordasält, fråser om kyrkans om predikoembetet, om: dopet, om skriftermålet, om äktenskapet, om biskoparne och rums musepiskopatet, om kyrkokult; stadga och disciplin m. m., som man ej kunnat rätt förlika med den protestantiska läran om dylika ting. Rösten har väl varit Jacobs, men händerna! Esaus. Det har låtit fromt, ja stundom till och med Lutherskt, men en viss papism har dock framstuckit här och der... Hvadr gom! ännu i nya bandboksförslaget var blott Kalf-: qväden visa är här, i nya katekesförslaget, öppet uttalad lära, konseqvent utbildadt system. Den konfessionalistiska doktrinens innersta tanke ligger nu i dagen. i Svenska kyrkan och presterskapet under de sistförflutna åren. Betraktelser och samlingar, tillegnade svenska kyrkans målsmän vid riksdagen 1856 —1857. i Denna skrift, som har till föremål att framställa det trängande behofvet af religionsfri-: het inom svenska kyrkan, innehåller dels betraktelser öfver kyrka och presterskap i all-! mänhet, dels ock öfver dessas närvarande ställ-. ning i Sverge4 så ock öfver lekmannaverksamheten, sykramentallagen och förföljelserna emot separatister. Så väl genom sitt mång