Aftonbladet – 16 april 1857, sida 2

ligt kapitalt kan jag der törskaltta min bergning; derföre ser rhan äfven en stor. del af. Europa på tåg ditåt, och räntan är, som jag tror, der högre än i något anhat lagbundet såmhälle Skulle denna, bär endast antyddea, allmäfina såts ihbebära en sanning, så följer häraf, att ränian efter 10 åa 20 års förlopp bör stå lägre, än den zu gör. De kapitaler, för hvilkas begagnande jag nu nödgas betala en ränta efter 5 procent, Kan jag troligen efter 10 a 20 år erhålla mot 4!),, och 20 år derefter kanske mot 4. procent 0. 8. v. Detta är äfven en erfarenhet; för byilken exempel från många länder kunna åberopas. De franska femprocentsobligationernå hafva under nuvarande kejsarens tid, blifvit infriade och utbytta mot obligationer med 4!,, procents ränta. Är 1822 uppgick engelska femprocenisstatsskulden, vid hvars upptagande ingen kåpitalrabatt blifvit beviljad, till 150 millioner ; genom att Hota med att uppsäga denna sköld, betingade sig engelskå ståtsverket en räntenedsättning, hvarigenom dess utgifter årligen, minskades med 1,200,000 (14 millioner rdr rmt). Mac Culloch avtsger; att Eogland genom; det :säit, hvarpå det upptagit större delen sf sinä statslån, nödgas numera årligen betala 6 å 7 millioner utöfver bvad som skulle varit händelsen, om. de varit fonderade på obligationer utan kapitalrabatt, och Parnell har Eeräknat, att, om England återbetaläde de lån det gjort från 1775 till 1816) vid en tidpunkt då 3 procent var pariräntan, det skulle nödgas betala 171,234,449 mera i kapital än det i sjelfva verket bekommit. Vi hafva ett ganska slående exempel på detta räntans successiva fallande äfven inom vårt eget land. Skånska hypoteksföreningen började med att atgifvå 5 procents obligationer; den kunde redan efter mindre än 10 års tillvaro nedsätta räntan på desamma till 4!, procent., När kapitalrabatt beviljas, beröfvar man naturligtvis sina efterkommande de fördelar de skulle känna bereda sig af räntans fallande. Skulden förevigas på detta sätt, då det alltid blir förenadt med förlust att betalå den., En annan fördel af statsskuld, fonderad på obligationer utan -kapitalrabatt, och kanske .ej den minst vigtiga, skulle hos oss blifva, att skulden sannolikt skulle blifva, hvad deån ursprungligen varit afsedd att blifva, till större delen inhemsk. Hvarken folket eller affärsmännen hos oss äro ännu rätt slängda uti eller vana vid de ganska invecklade räkningar, som erfordras för att bestämma det verkliga värdet af obligationer med kapitalrabatt och löpande med lägre ränta, jemfördt med dylika på högre ränta, men utan kapitalrabatt. Man tager således, när skilnaden i fördelar ej är alltför i ögonen fallande, hos oss alltid dessa senare företrädesvis för de förre. Vi ha exempel derpå i den af mig redan anförda skånska bypoteksföreningen, den enda, som ej beviljar kapitalrabatt, också; den enda, som har sin skuld inom landet, och jag vågar påstå, att den bar sina penningar fullt så billiga som någon af de andra hypoteksföreningarne. När således folket sjelft visar obenägenhet för ett system, som man på sätt och vis kan betrakta som omoraliskt, som bedrifver sina operationer i djupaste hemlighet, hvarföre då nödvändigt påtvinga det ett sådant? Om man .deremot, låt vara äfven med en liten ränteuppoffripg för det närvarande, som dock . mångfaldigt ersättes i det kommande; skulle kunna vinna fördelen af avt få lånet hufvudsakligen. inhemskt och derigenom binda ett stort och allmänt intresse vid den bestående ordningens upprätthållande, så mycket nödvändigare hädanefter, som, om den här föreliggande kungliga propositionen skulle blifva antagen, barlasten i vårt statsskepp säkerligen kommer att lyftas så nära l däcket,: att man aldrig kan få för många intresse-Å. rade i bevarande af dess jemvigt, så synesmig detta l. vara en stor och högst väsentlig fördel: Man påstår jä, att en af orsakerna: till engelska statsskickeis I. styrka ligger i dess statsskuld, som; fullkomligen inhömsk har bundit så stora och så maåktiga samhällsklasser vid dess upprätthållande; hvarföre icke då; när äfven visskola börja plöja oceanen, taga ombord alla de ankare, som kunna göra seglingen pål detta upprörda haf så trygg som möjligt? — Den, som har stora skulder, blir lätt äfventyrare: och han drager sjelf ej. :den minsta fördelen deraf; att han har i sitt närmaste grannskap personer, hvilka hafva ett stort och eget intresse uti att noga bevaka alla hans rörelser. Så långt denne talare, För egen del vilja vi tillägga, att ju ofördelaktigare penningekönjunkturen är, då. lånet upptages, desto större uppoffringar och förluster: blottställer man sig för, då man upptager det mot kapitalrabatt.. De hårda vilkor, man under enl. sådan konjunktur nödgas underkasta sig, uppböra aldfig, utan fortplantas genom kapitalrabatten. på våra senaste, efterkommande, och en tillfällig och öfvergående börda förvandlas genom detta system till en beständig. Upptages lånet deremot under en sådan konjunktur utan kapitalrabatt, men mot en hög ränta, så Har man i sin makt, när konjunkturen ändrar sig, att nedtvinga räntan derigenom. att vid en. sådan, tidpunkt. lån, på billigare vilkor kunna upptagas, hvarmed-den mera tryckande skulden utan kapitalförlust kan betalas. När staten lånar, säger Montesquieu, så bestämmer den enskilte räntan; vär staten vill betala, är det staten sjelf som bestämmer. den. , Staten bör således aldrig afcäga sig rättigheten att utan kapitalförlust kunna betala, för att i sin: ordning kunna föreskrifva vilkoren; men denna förmån afsäger. den sig.i samma ; ögonblick. den. upptager lån mot kapitalrabatt, .eller. förskrifver en högre summa än den emottagit. Hvilka, kan man fråga, kunna då orsakerna vara, att kapitalisterna företrädesvis önska utlåna möt kapitalrabatt? Svaret ligger i det ofvan anförda, I medvetande, af. räntefotens väl långsamma. men successiva fallande, blifva de, när de kunna få utlåna.mot kapitalrabatt, egare af ett ouppsägbart kapital, som ständigt stiger i värde; Ju. ofördelaktigare penningeställningen är, då lånet upptages, ju beredvilligare och angelägnare skall :denna klass befinnas vara att utlåna mot kapitalrabatt, emedan desto större blir dess kommande vinst. När Frankrike är 1818 underbandlade med; huset, Baring om ett statslån, vände sig en fransysk bankir, öfvertygad om riktigheten af Kär ofvan framstälde åsigter, till premierministern, hertigen af Richelieu, och sökte förmå honom att hellre förskrifva. en ränta af ända till. 8 procent — omständigheterra voro nemligen. tvingande — än att förskrifva en högre summa än. den-staten i verkligheten erhöll. Hertigen, lofvade följa rådet; men utan tillräcklig. fasthet vid. underhandlingen, föll han, då. huset Baring till en början vägrade att utlåna utan mot kapitalrabatt, undan för det gängse bruket. Frankrike tryckes ännu i dag af de. bårda vilkor, hvartill detta lån mot en kapitalrabatt af öfver 40 procent upptogs. Ä Vi hafva. något längre uppehållit oss vid frågan om kapitalrabatten; emedan. vi anse T denna fråga vara af öfvervägande vigt. Äfven om, såsom vi redan anmärkt, man vill eree PR PR HH et mm pos AR om fn nt Få KR vh NA Fr —— TR -Å Ir CR