Aftonbladet – 11 april 1857, sida 3

universitet. Han har dervid blifvit hugnad! med statsråds namn och värdighet. Senaten har förordnat, att nödigt antal exemplar af Runebergs profpsalmbok, hvilken tryckes på författarens eget förlag, ekall emot ersättning af allmänna medel inlösas för att till hvarje kyrka och elementarläroverk inom landet utdelas, och har kejs. senaten velat hafva sakkunnige personer öppet lemnadt att med de anmärkningar öfver sagde förslag, hvartill skäl kunna förefinnas, innan utgången af är 1860, antingen omedelbart, ellerock, med anlitande af vederbörande pastorsoch prosteembeten, genom domkapitlen till senaten inkomma. En ränteförsäkringsaustalt har blifvit bildad i Åbo. Beloppet af de medel, som i och till He!singforg influtit för de genom missväxt nödlidande i landets noråliga län, uppgick intil d. 2 April till inalles 81,474 rub. 311, kop. sir. DANMARK. Tyska blad bekräta nu den af vår korre spondent i Köpenhamn redan för några dagar sedan meddelade uppgift, att danska regeringen erhållit tre veckors anstånd för att betänka sig huruvida hon vill efterkomma Österrikes och Preussens fordran, ait helstatsförfattningens bestämmelser måtte föreläggas Holsteins ständerförsamling samt Lauen burgs ridderoch landskap. Afven Köpenhamnstidningen Fedrelandet säger sig ha anledning tro denna underrättelse vara sanningsenlig. Konungen itervände den 6 dennes från Köpenhamn till Fredriksborg. Riksrådet har till behandling upptagit ett förslag af Rotwitt om understöd för Helsingörs kommun, hvars hittillsvarande förnämsta inkomstkälla genom Sundstuliens upphörande iotalt utsinar. FRANKRIKE. Det goda förståndet mellan det katolska presterskapet och Ludvig Napoleon har på senare tiden allt mer och mer afsvslnat, och den allians, som bittills egt rum dem emellan, skulle utan tvifvel helt. och hållet upphöra, om ej kejsaren satte så stort värde på att blifva krönt af påfven, en sv:ghet, hvaraf H; helighet 10ed stor talang drager för del, i det att ban ständigt gifver de franske andlige, hvilka anlända till Rom såsom utomordentliga sändebud med: uppdrag att söka förmå honom att resa till Paris, ett så obestämdt svar, att underhandlingarna hållas vid lif, utan att kejsaren dock kommit ett enda steg närmare sin önskans uppfyllande. Louis Napoleons. öfverhofpredikant, hvilken i dessa dagar återkommit från Rom till -Paris, skall ej heller bättre än alla bans föregångare hafva lyckats drifva saken framåt, och det är derföre möjligt att kejsaren omsider förlorar tålamodet och sätter en gräns för den frispråkighet,-som ännu-eger rum på predikstolen och som begagnastill att anfalla honom och hela samhället, sådant det utvecklat sig under det nya kejsardömet. Presterakapet kan ej finna sig uti.att fransmännen mera än nögonsin offra åt denna verldens gudar, oakiedi religionen: officielt. har kommit till heders, och dess tänkesätt hafva i år otvetydigt trädti dagen uti fastlagspredikningarne, hvilka begagnats till de mest fanatiska angrepp mot hela tidsandan. Tidningarne följa med uppmärksamhet de andliga utgjutelserns,:af hvilka vi här meddela några bland de anmärkningsvärdaste. Pater Ventura, som predikar i Tuilerierna, har på senaste tiden börjat direkt angripa kejsaren, oaktadt denne haft nog sjelfbeherskning att åhöra flera af hans. andliga tal, hvartill orsaken torde kunna. sökas deri, att hofvet tror sig hafva gjort allt hvad som kan begäras, då det i det ytire ädagalägge: gudaktighet, men föröfrigt hängifver sig åt det muntra lefverne, . som herrskat i Tuilerierna alltsedan; kejsardömets återupprättande. utan afseende på om det är festa eller ej. hvaremot Ludvig Filip instälde hoffesterna, så snart karnevalen var förbi. Det var bärpö pater Ventura. syftade, då han uti en af sin senaste predikningar yttrade: Ja, folket är förderfvadt, men orsaken dertill må blott sö: ka3 deri, att förderfvet gripit dem, som stå ) spetsen för folket; ty förderfvet verkar i sam: hället likasom giftet gå kroppen, det stiger icke ned till mängden förrän det genomträng! devädlare delarne ... Qvinnornas lyx medför allmänt förderf. :Hvart skall detta taga vägen? Oskyldiga förströelser: finnas icke mer. ty festerna hafva förvandlats. till. orgier; de förnäma fruntimren likna nu qvinnorna i Rom. hvilka gingo med öppen tunika och buro kring halsen Epikurs porträtt ..., En annar predikant, som likaledes ifrade mot de fran: ska damernas böjelse för prål, hämtade bevis för qvinnanps bestämmelse uti det sätt, hvarpå hon blef skapad. Veten I,, frågade han. hvarest Gud, sedan han invaggat Adam) sömn, lade sitt finger för att skapa ena qvin: nå ? Han lade det icke på hufvudet; qvinnar skulle då blifvit mannen öfverlögsen i för: stånd. Han lade icke sitt finger på Adam: fötter; qvinnan skulle då hafva varit alltför nära jorden, skulle kommit att intaga en alltför lig ståndpunkt. Han lade det icke der och der... ej heller der och der :... 0. 8. v. i samma stil, hvilken är så välbekant frår Dickens romaner. — Sedan den ärevördige predikanten — säger en korrespondent frår Paris till Indep. Belge — länge fortfarit på F detta sätt och slutligen ingaf åhörarne någon förlägenhet i afseende på det ställe, der vår Herres finger komme att stanna, slutade han sålunda: Han lade det på hjertat och lät det ligga der, och qvinnan skapades för att blott med: sin själs kärlek beherreka -mannen. — En tredje prest, biskopen af Esåbon, ha) också yttrat sig i samma ämne, likväl icke