som uppväxte på sjön Genesaret, och huru Jesus gof på ett hyende:i bakstammen af skeppet; och tro mig Guds-barnena, der ä han än, sade Tiff. Då önskar jag bara de ville väcka honomp, sade Teddy ängslig; jag tycker inte om det här förskräckliga bullret; hvad ska han låta stormen tjuta. så rysligt för? : Innan natten kom var fartygets belägenhet ännu mycket förvärrad; och fasorna af den följande natten kan endast af den, som sjelf rönt något dylikt, fattas; Skeppets krängandeg plankornas knakande och brakande, vågornas ihåliga och graflika ljud, då de slogo not skrofvet, samt den skälfning, som tycktes skaka det likt en lefvande varelse vid hvarje nytt urginnigt anfall af storm och böljor, voro fasaväckande till och med för den vane sjömannen och ännu mera naturligtvis för våra darrande flyktingar, j Dågen randades blott för att visa besättningen. huru. skeppet hjelplöst årefs framåt met en olyckebringande strand, hvars blotta namn ljuder likt ett elakt förebud för sjö männens. öron. Det dröjde ej länge förr än det värsta de befarat inträffade. Skeppet kastades med ett förfärligt brakande mot en klippa, och inkiladt mellan branta klippstycken låg det der hvarje ögonblick öfverspoladt af de fradgande bränningarne. Alle man rusade nu på däck för att göra sista försöket att berga lifvet. Den ena båten efter den andra firades ned, men fyldes ge. nast af de ursinniga vågorna och sjönk, Dåsista båten skulle sättas i sjön, rusade alla mot relingen. Det var sigta möjligheten till räddning. I dylika stunder ser man. ofta den inetinktmessiga fruktan för döden be. segra alla andra känslor och båten fyldes snart med skeppets begättning, hvilken såsom starkare och mera van vid dylika händelser