Aftonbladet – 9 april 1857, sida 1

rande hoppas jag dock vi ej hafva något omedelbart våld att fruktan, sade Clayton. Om Tom Gordon: har sitt finger med i spelet, sade Russel, så torde de der herrarne gjort upp räkningen utan värden. Det finnes åtskilliga unga män här i trakten, som med hans ledning kunna fås till hvad ytterligheter som helst, och det fins alltid öfverflödig tillgång på en lättledd mobb som för en sup öfver laget gör hvad man vill Det bevisades snart att Russel hade rätt. Annes sängkammare låg åt frånsidan af huset, midt emot den lilla lunden af magnolier, hvarest hennes skolhus var uppbygdt. Hon vaknade samma natt vid ett flammande rödaktigt eldsken, hvilket först kom henne att springa upp ur sängen i tanke att huset stod i låga. I samma ögonblick hördes ett larmande oväsen af de mest barbariska, oharmoniska missljud, såsom slamrande tenntallrikar, härmande af hästars gnäggning och fårs bräkande, afbrutna af skrålet af en öfverdådig och uppsluppen munterhst, samt eder och förbannelser,. yttrade på den lägsta rotvälska, Hastigt återhämtande sig, såg hon ut genom fönstret och fann att det var hennes skolhus som stod i ljus låga, medan elden svedde och afbrände löfven på de vackra träden, som omgäfvo det, och fyllde luften med ett flammande sken. Hon klädda gig i hast, och kort derpå klappade Clayton och Russel på hennes dörr och stego in, båda mycket bleka. 1 Var ej rädd. sade Clayton och lade ars! 1 omkring henne med denna skyddande iso, som utvisar att man bar det värsta tt irukta. Jag skall gå ut och tala med! dem. Det Er. hvad du ells ieke skallp, sade Frank-Russekaned mycken bestämdhet i — nen; detta är ingen lämplig tid för några!