vention om öfverlåtande till sistnämda makt af fiskerirättigheterna på Newfoundlands kuster väckt stort uppseende och föranledt det från alla håll med bifall mottagna beslutet sti kraftigt motverka konventionens utförande, förnämligast genom afsändande af petitioner och deputationer till Eagland. UTSKOTTSBETÄNKANDEN. Af statsutskottet. N:r 53. Afstyrker bifall till K. M:te proposisition, angående inrättande af ett högre landtbruksinstitut i Skåne på den landshöfdingen i Malmöhus län på lön anslagna kungsgården Alnarp. Reservation är anmäld af hr biskop Thomander, med hvilken instämt frih. Tersmeden, hrr Bildt, R. Tornerhjelm, af Nordin, Lilliehöök, Fåhreeus, professor Carlson. kontraktsprosten Holmberg, hr Ericson samt Ola Månsson från Kristianstads län. Hr Henschen har anmält, att hanej deltagit i förestående betänkande. DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Konstitutionsutskottets memorial n:o 8 angående förändring i föreskrifterna för riksstyrelsens förande i vissa fall föredrogs. Hr Gäönther hade förut tillkännagifvit sina åsigter om de satser, som böra ligga till grund för ofvannämde förslag, och fann derföre detsamma allt för inskränkt. Men då en tämligen allmän opinion uttalat sig för en sådan inskränkning, så erkände tal. förtjensten af bemödandet att i någon mån aflägsna behofvet af interimsstyrelse. Tal. ville likväl göra några anmärkningar: vid 39 4 I mom., der ett tillägg borde ske derom,att styrelsen ej skall föras i konungens namn; vid sista mom., att detsamma borde utgå, enär det vore bättre att regeringen för några dagar låge nere, än att unionen under samma tid vore upplöst, derigenom att i grundlagen stadgades, det statsrådet för berörde tid skulle föra styrelsen. Sådant kunde ske utan stadgande derom i grondlagen. Vid 91 ville tal. hafva borttagna orden i öfverensstämmelse med riksakten,, för att undvika framtida trätofrön. Det vore visserligen sant, att något stadgande måste göras för att få riksakten öfverensstämmande med grundlagen, men här borde ej några frågor inblandas, som ej ovilkorligen hörde hit. För att förekomma några skäl till afslag vid nästa riksdag, yrkade tal. att ståndet måtte såsom sin gemensamma tanka antaga hvad han här föreslagit. Grefve Lagerbjelke delade föregående talares anmärkning om inskränkningen, men trodde denna riksdag hafva visat, att något mera än det föreslagna ej kan vinnas. Den anmärkta bristen i 39 1 mom. förefinnes alldeles lika i K. Maj:ts förslag. Talaren trodde dock paragrafen vara riktig, alldenstund i 42 S citeras den 39, och således lämpligen ej kan stadgas att styrelsen skall föras i kozsungens namn, då ingen sådan finnes. Likaså är 91 lika med Kongl Maj:ts förslag , och försvarade talaren densamma, emedan, då besluten skola gemensamt fattas efier en bestämd norm, som är riksakten, lämpligt är att anföra densamma. Anmärkningen vid sista mom. af 39 gillade talaren ej beller, emedan ganska vådligt kunde vara att lemna landet utan styrelse äfven för några dagar. Yrkade afslag å hr Gänthers förslag. Friherre Paykull talade för bifall till utskottets förslag. Likaså hr Carleson, friherre R. Cederström och hr N. Tersmeden Hr R. T. Cederschiöld fann en af de vid denna frågas föregående behandling afgifna anmärkningar qvarstå, nemligen angående interimsstyrelsen, hvadan talaren begärde attsåsom gemensam tanke måtte förklaras, det interimsstyrelsen endast skulle befatta sig med de unionella frågorna, och statsrådet i öfrigt i hvartdera riket styra, hvarjemte talaren in stämde i yrkandet att styrelsen af regent skall föras i konöngens namn. Hr Gäönther förklarade sig afstå från yrkandet vid 39 I mom., emedan deraf skulle fordras en omredigering. Utvecklade vidare skälen för sina öfriga yrkanden. Grefve Anckarsvärd instämde i hr Cederschiölds yrkande, och begärde derjemte, att ur uttrycket sutom sina riken ordet sina måtte utbytas emot de förenade rikena, samt att det i stället för den tilltron: följden närmast berättigade prins måtte heta kronrins,. ö Frib. Stael v. Holstein instämde i yrkandena om att endast kronprins måtte vara regent; om styrelsens förande i konungens namn; och om interimsstyrelses befattning endast med unionella frågor. Frih. A. Cederström instämde i yrkandet om kronprinsens uteslutande berättigande till regentskap, samt yrkande att alla sysslor, hvartill regenten förordnar, skulle tills vidare besättas, och således ordet förtroende utgå. Sedan diskussionen slutats, framstäldes de olika förs!agen till gemensam tanka, hvarvid förslaget om styrelsens förande i konungens namn afslogs med 63 röster mot 51; yrkandet om att endast kronprins skulle vara regent med 65 röster mot 21; och om interimsstyrelses befattning endast med unionella frågor med 38 röster mot 31; alla öfriga förslag afslogos utan voteriog. — Hr Cederschiöld reserverade sig emot beslutena, fattade genom första och sista voteringarne. Häruti instämde gr. Lagerberg. Plenum fortsättes i afton. Presteståndet. Ståndet beslöt, i anseende till den insiundande helgen, ej hafva nytt plenum förr än nästa onsdag. Statsutskottets utlåtande n:r 52, i anledning af K. M:ts proposition i fråga om anslag till upprätthållande af den armens pensionskassa åliggande pensionering, blef till alla dess delar bifallet. Största delen af tiden upptogs med diskussion öfver; ekonomiutskottets n:r 71, som anser, i anledning af väckta motioner om vidtagande af åtgärder till sabbatens helighållande, ingenting böra från stän dernas sida företagas. Biskop Thomander yrkade bifall, i det han hemstälde till lagutskoitets behjertande lagberedningens straffbestämmelser för arbete på helgdag, hvilkas införande tal. ansåg vara den enda lämpliga lagstift ningsåtgärd uti ämnet. Motionären biskop Björck ville ej motsätta sig bifall till betänkandet, och erkände olämpligheten af alla åtgärder att med tvångsmedel befrämja gudaktighet. Trodde likväl att åtgärder från statens sida vore nödiga för att förekomma, att den enskilde, som vilie hålla sabbaten i helgd; derutinnan blefve hindrad el ler störd. Till sådana åtgärder räknsde tal. böter för de ångbåtsbolag som anstälde lusiresor på söndag, undviksnde af beväringsmönstringars utsättande till sådana tider, att helgdag behöfde användas för resan till den för mönstringen bestämda orten o. s. V. Tal. fördrdade ett Cieri comitialis-cirkulär till presterskapet med uppmaningar att verka för den goda saken: Ansåg för öfrigt gagneligt att ståndets enskilta utskotts lagafdelniog måtte behandla saken. Prosten Emanuelsson önskade en revision öfver och en sammanfattning till ett helt af nå gallände författningar i ämnet, och yrkade idesna syftning återremiss. Denna åsigt delades sl prostarne Melander och Lagergren, lektor Sonden och dokior Gumelius. Doktor Sandberg ansåg, att fastän mar skulle ön skat ett bättre resultat af de väckta motionerna, Lanna man dark hälla stel vii. I RR AR