Aftonbladet – 8 april 1857, sida 2

AROS 9 TASTE SOME VERSER ten angående Sundstul!ens aflösning samt förslag till riksrådsbeslut med anledning deraf; ett utkast till lag, innehållande tillägg till gällande lagbestämmelser om postförsändningar; ett utkast till lag om -transitotullen; ett utkast till lag ox användningen af de genom sundstullens aflösning inflytande penningebelopp. FRANKRIKE. Neufchåtelkonferensens sjette sammanträde esde rum den 1 dennes; och det troddes att ett nytt sammanträde skulle hållas redan påföljande dag. . En; korrespondent från. Paris till Indpendance Belge uppgifver, att Preussens senaste vilkor för Neufchåtels afstående skola vara följande, hvilka till en del hittills ej varit bekanta: Fullständig amnesti för deltagarne i Septemberhändelgerna; bibehållande a? titeln Furste af Neufchåtel; utbetalning af 2 millioner francs utaf Schweiz såsom ersättning för konungens: af Preussen inkomster af Neufchåtel; återställande af de år 1848-med statsdomänerna införlifvade kyrkogodsen; arsättning för alla genom: Septemberhändelserna Preussen ådragna. kostnader;bidragstil! statskassan af alla Neufchåtels invånare; amnesti för politiska. och. pressförbrytelser, som begåtts före Septemberhändelserna; statsgaranti. för--fromma stiftelsers, hospitals o. s. v: kapital och räntor, särskilt för baron v. Purgs testamentariska. förordnande; inställande af alla debatter rörande Neufcbåtels författning till efter sex månaders förlopp. dok ång Hr Emile Augier har efter två omröstningar: med 19 röster mot 18, hvilka tillföllo hans medtäflare: hr de Laprade, blifvit vald till medlem af franska akademien efter Salvandys. Paye har ånyo: erinrat om, att Napoleon III är vorden Europas skiljedomare. Tidningen lemnar dervid en öfversigt öfver alla Louis Napoleons handlingar efter fredsslutet samt bekräftar uppgiften, att Danmark, som benämnes Frankrikes traditionelle bundsförvandt, begärt Napoleons bemedling i tvisten med de tyska makterna. Vid slutet af den vecka, som tilländagick med den .28 Mars. hade: mellan 70 och 80 personer blifvit häktade i Paris. Det berättas, att hos en af de bäktade anträffats instruktioner från en flykting, som vistas i London, förmodligen Ledru Rollin, -hvilkavarit så besvärande för den sistnämnde, att hans utlemnande icke gerna kan af engelska regeringen vägras. Det påstås nu, att furst Talleyrands memoirer, om hvilka man trott. att de först efter. 50 års förlopp skulle offentliggöras, inom kort skola utgifvaz. ENGLAND. Lord Palmerston har på följande sätt besvarat grefve. Malmesburys, skrifvelse, angående premieriministerns yttranden uti valadressen; och. vid loråmayorns bankett: .,Min bäste lord Malmesbury! Jag har i dag på aftonen erhållit er skrifvelse. Jag. har hvarken tid eller håg att åter öppna debatten om Kina. Jag har begagnat mig af en rättighet, hvaraf det synes mig att jeg ej bör vara förlustig till följd af min ställning såsom embetsman, nemligen att af en anledning, som är sf ej ringa allmän betydelse, o?entligt yttra mig om offentlige mäns förfarande, och jag har ingenting att, taga tillbaka eller att försköna, Er tillgifne Palmerston., Marchssterskolans nederlag, hvilzet allmänt anses såsom de hittills försiggingna parlamentsvalens märkligaste tilldragelse, har å regeringspartiets sida blifvit helsadt med högtjudt jubel, medan å den andra sidan den yttersta förbittring deröfver gifver sig luft. t.ekilliga bland regeringens anböngare inom pressen äro ;likväl icke nöjde med den redan vunna segern, utan vilja fullfölja den till det yttersta samt helt och hållet utesluta de slagne från parlamentet och för dem stärga hvarje sig yppande tillfälle att dit återinträda. Den frisinnade, mot den närvarande regeringen i skarp opposition stående tidningen the Star anser: det ockeå vara regeringens bestämda afsigt att för. framtiden utesluta. manchester. skolans tronne. chefer, och. tidningen. vädjar till folket mot denna whig-toryistiska koalition, som användt alla upptänkliga partimanövrer, bland dem äfven klingande skäl, för att störta de verkliga reformvännerna. Ett parlament utan Cobden, Bright och Gibson skulle, fullföljer the Stars, vara en nationalolycka, och den omständigheten att en sådan uteslutning varit möjlig, måste anses såsom ett ovederläggligt bevis för nödvändigheten af en reförmbill. — Times, som med sitt vanliga fina väderkorn börjar inse, att manshestermännens nederlag är hardt när att vända opinionen till dsras fördel, och som för öfr gt ej är nog kortsynt att förbise, att Bright och Cobden vid sina tillfällen äro ganska användbara och mången gång kunna kommna att högeligen saknas, medgifver, att landets svar öfverträffat tidningens väntan — ja, non kunde gerna säga, hennes önskan: Vi beklaga, att ett slikt öde träffat hrr Bright och Cobdem.. Ingenting kan vara mera frä vnande för oss, än att vilja med något uttryck if medlidande såra desse gentlemen. Då frå3a ej är om några p.rsonliga och busliga be:ymmer för dem, hafva de ej någon menniskas medlidande af nöden: ty huru många af åra nu lefvande offentlige män finnas väl, som uträttat så mycket som de? Hvad hr Cobden angår, så upprepa vi, att så länge nan lefver och är i full besittning af sina själskrafter, skall intet underhus i England itan honom vara fullständigt. Måtte valmännen ihågkomma, icke hvad hsn uträttat sedan 1846, utan den strid angående spanmälslasarne, som han under så månget långt år ämpat, på en tid då denna strid ingalunda sar lätt. Så vida tidens tecken icke bedraga, Jå antyder ett moln vid hoiisonten — hittills ) större än en menniskohand — att den tid illstundar, då man åter skall behöfva: hang jenster. Under tio hela år hafva vi bekäm