en anmodan till alla suveräner, som äro i besittniog af? en sjömakt, att, i betraktande af det rent vetenskapligt maritima ändamålet med fregatten Novaras, verldsomsegling, denna fregatt måtte: genom :en formlig neutralitetsförklaring skyddas mot alla sådana even tualiteter, som möjliga politiska tilldragelser eller inträffande sjökrig under resans lopp kunna medföra. — Följande underrättelser från Fastings marknad meddelas i Wermlandsposten för des 1 April: Ez Årets fasting i Kristinehamn slutades först i går. då de fleste affärsmännen, åtminstone från Wermland, lemnade densamma, ehuru åtskilliga främmande grossörer för inkasseringar på stället ännu torde dröja derstädes en eller annan dag. Marknaden har för ingen del-i år varit liflig.. Visserligen har den ! icke varit särdeles fåtaligare: än vanligt besökt; men varuhandeln såväl i parti som minut gick mycket klent, och i de egentliga affarerna uppenbarade sig ännu mitdre omsättning än vanligt tinder de:senare åren. Inkasseringarne gingö Väl till en början mycket trögt, men de sista dagarne af marknaden bättrades de icke obetydligt, så att man, i förhållande till den öfver hela riket känbara penningebristen, icke bort vänta sig särdeles bättre resultat, än det, som slutligen visade sig, ock hvilket torde kunna uttryckas med ordet vhjelpligt,. I de större affärerna kommo -högst få köp till stånd; hvilket företrädesvis gäller om tackjern!--Säljarne häraf hade till en början den höga pretensionen af 20 rdr rmt skeppundet; men nedslogö densnart ti!l 19 rdr för persbergsjernet, och vid detta pris Höllo de sig lika eavistiår, som ifjol vid 16 rår 36 sk.; men utan att nu, såsom då, lyckas få sinvilja fram. Under dessa stridigheter afreste flere brukspatroner från mårknaden; och alls intet pris tycktes vilja komma till stånd; men i måndags afton hviskades det att några poster Persbergsjern blifvit köpta till 18: 24 fritt om skutbord i Kristinehamn, bland annat en på 10,000 sk4E, för baron Wedel Jarlsbergs räkning, som sjelf bevistade marknaden, och detta kommer äfven sannolikt att blifva årets pris för Persbergsjernet, äfvensöm 17 rdr ä 17!; för ordin. tackjern; ehuru de flesta bruksegåre sannolikt icke kofima ätt, förr än efter marknaden härtill: beqväma sig. Stångjern fant köpare till 30:å 32 rdr; efter olika sortimenter, men fordringarne voro än högre. Stål och spik betingade, såsom man kunde förutse, fördelaktiga priser, ehuru vi icke äro tillfälle att för dessa artiklar notera något visst medelpris, emedan öfverenskommelseria derom lättare hemlighållas, än å de gröfre artiklärne. Icke eller för trävarorna kunna vi uppgifva något visst betingadt pris, ehuru det talades om 30 rdr för 3 t:ms 9 t:ms plankor, såsom bjudet; men vi hafva något skäl att betvifla det herrar exportörer gingo så långt, om icke möjligtvis för någon särdeles kurant tillverkning. Timmerpriset, hvilket vi för någon tid sedan omtalade såsom alldeles öfverdrifvet, har sedan dess under de sista 3:ne veckorna fallit ganska betydligt, hvilket äfven torde något inverka på plankpriset. I spanmål gjordes åtskilligt, särdeles i utsädeshafra, hvilken betaldes med 11 och 12 rår, samt äfven något derutöfver för särdeles utmärkt vara. I afseende på muntert lif och gladt samqväm stod denna marknad betydligt efter fjolårets. En lika vacker som lyckad tillställning var emellertid auktionen i söndags före balen på en mängd fruntimmersarbeten, hvilken väl i afseende på nummerantalst understeg, men deremot till konstfärdighet och värde till och med öfverträffade den i Karlstad under vintermarknaden för de nödlidande finnarne arrangerade tillställningen, hvilket dock var mindre underligt, när man för den i Kristinehamn hade vida längre tid på sig. Försäljningen gick så väl, att auktionssumman uppnådde det höga beloppet af något öfver 4000 rår rgs, hvilka komma att tillfalla de nödlidande i svenska Lappmarkerna. Wermland har härigenom på ett lysande sätt afbördat sig någon del af den stora skuld, hvari det råkade till sina landsmän efter 1851 års svåra missväxt i dess norra socknar, ehuru rättvisligen icke bör förtigas, att äfven många främmande marknadsgäster. bidrogo till det vackra resultatet genom frikostiga inrop. P. S. Sedan förestående var nedskrifvet, underrättas vi att tackjernspriset i går bestämdes till 18: 24 för persbergsoch 17 rdr för andra sorter, hvilket utgör en stegring mot fjolårets pris af 2 rdr. — Man läser i Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning : Såsom ett litet bidrag till den på senare tiden mycket ventilerade brödfråganr, torde det kunna intressera våra läsare att erfara följande. En person härstädes köpte härom dagen på ett här i hamnen liggande ångfartyg från Stettin ett i sistnämde stad bakadt mjukt rågbröd, som der på platsen kostat 5 silbergroschen (omkr. 21 sk. svenskt riksg.) Brödet vägde 53, E svensk vigt. För jemförelses skull köptes derefter 2:ne rågbröd, hvartdera om 1!, K:s vigt, i tvenne olika bagarebodar här i staden, Det ena af dessa bröd kostade 16 sk., det andra 18 sk. rgs. Det tyska brödet hade alldeles samma smak som de svenska, men var bättre och fastare bakadt, hvarjemte mjölet var mera finsiktadt: Efter det här på platsen gångbara priset skulle det tyska brödet hafva kostat omkring 1 rdr 21 sk. rgs, i st. för 21 sk. — V. pastorn i Mariestad hr F. W. Leverentz, somblifvit kallad till: fjerde profpredikant för Mariestads efter höfpredikanten Wensjoe lediga pastorat, men afsagt sig detta förtroende, har nyligan i en till Mariestads Veckoblad. insänd skrifvelse redogjort för anledsinen till denna sin afsägelse. De deri anförda skälen blotta på ett så talande sätt bristerna inom vårt kyrkliga befordringsväsende, att vi anse oss böra meddela våra läsare den nämde skrifvelsen. Den lyder sålunda: Med anledning af den enhälliga kallelse till fjerde profpredikant, hvilken, såsom bekant är, egnades mig å frågodagen härstädes den 15 sistlidne Februari för beredande af kyrkoherdeval, har jag den 2 dennes fått emottaga M. V. konsistorii skrifvelse af den 25 förutgående Februari med anmodan att till bemälde konsistorium inkomma med. underrättelse, huruvida denna kallelse af mig emottages 0. 5. v.; och har jag med posten förliden gårdag meddelat M. V. konsistorium, att jag ieke är sinnad samma kallelse emottaga. Härvid föranlåtes jag likväl af skyldig aktning för de resp. röstegande, som hafva hedrat mig med denna kallelse, förklara, att skälen till min afsägelse af densamma äro, att till följd af gällande befordringslagar, hafva män med akademiska lärdomseller andra lysande förtjenster, bland hvilka tvifvelsutan flere här skola göra sina anspråk gällande, företräde framför äfven den, som nedlagt en längre och trägnare möda i församligens tjenst. Jag hår blott att åberopa en sådan (räknar 34 tjenstår), hvartill hörer en gång 2-årig vice-pastorstjenst vid Domkyrkan, och aderton gånger tillsammans öfver sju års vicepastorstjenst här, förutom mina mångårige befattningar vid fängelse och sjukhus, men kan dock aldrig vänta, om jag uppfördes å förslag och äfven finge stor röstpluralitet, blifva i nåder utnämd till pastor här. Dessutom ber jag få erinra, att då församlingen, vid vakansen före denna, vidtog likadan åtgärd som nu, : med den betydliga skilnad likväl, att kallelsen då föll på en både i vetenskaper högt förtient och för: