från bankodiskontverkets hos Honom egande öfrigs räntefordran, så vidaKinman, inom sex månader från den dag rikets ständers härom fattade beslu blifvit honom delgifvet, till bankodiskontverket inbetalar den upplupna öfverräntan å eget lån med 124 rdr 19 sk. 7 rst. bko. N:r 27. Tillstyrker afskrifning af 3:ne från banken utgifne odlingslån. N:r 28. Afstyrker af professor M. Agardh i presteståndet väckt motion om nedsättning af bankens pris vid försäljning af silfver i omyntad form. Af lagutskottet. N:r 28. Tillstyrker, med anledning af hr W. F 4. Dalman hos ridderskapet :och adeln väckt motior om förändring af 10 510 kap. Handelsbalken, att rikets ständer måtte besluta, att 10 5 10 kap. Handelsbalken skall erhålla följande förändrade lydelse: Dör löftesman medan han under borgen står; vare borgenär skyldig att fordra ny borgen af gäldenär. Ställer ej denne ny borgen, som skäligen antagas må; då skall borgenären inom ett år, sedan löftesmannens arfvingar kungjort honom. dödsfallet eller han det eljest bevisligen veta fått, kräfva betalning af arfvingarne, om löftesmannen borgat som för egen gäld, eller lagsöka gäldenären, om borgen ej så ingången är; eller hafve sedan ej någon rätt emot arfvingarne. Har, innan den tid för legsökning, som nu sagd är, tilländagått, gäldenären råkat i konkurstillstånd, vare borgenärs rätt emot arfvingarne ock bevarad, om han sin. fordran i konkursen bevakar,. Reservation är anmäld af hr-S:; Sparre,: som, instämmande i den föreslagna lagförändringen i öfrigt, ansstt orden: som skäligen antagas må i lagförslaget böra utbytas mot orden: som af borgenär antageso. Af ekonomiutskottet. N:r 75. Afstyrker för närvarande bifall tillaf hr Ekman i borgareståndet väckt motion om upphäfvande af skyldigheten att vara försedd med pass vid resor uti samt till och från Sverge. Reservationer åro anförde af friberre Alströmer, brr von Ebrenheim, Odencrantz och af Edholm, prostarne Frimansson och Gahne, hrr Ödmansson, Nygren och Gahn samt af hr Thomåe, med hvilken hrr Lallerstedt och Berglund instämt. DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Frih. Stael von Holstein afgaf en motiverad reservation emot beslutet i förra plenum angående hr Stjernsvärds motion. — Hr Hjärne väckte förslag om gemensamt sammanträde för behandling af den punkten i fjerde hufvudtiteln; som rör anslaget till armåns vapenöfoingar. Motionen begärdes på bordet. Bankoutskottets betänkande n:r 21, som föreslår tilldelande af-20,000 rdr bko åt kapten Skottes arfvingar, afslogs med 90 röster mot 24: Bankoutskottets betänkande n:r 22; om förhöjning i pension åt f. d. förvaltaren C. Möller, afslogs. Ekonomiutskottets betänkande n:r 63, om skydd för landets foralemningar, afslogs och antogs presteståndets beslut med borttagande af begäran om en ny författning, med 56 röster mot: 28. — D:o n:is 64, 65 och 66 biföllos. N:r 67, om krigshofrättens indragning, föranledde en längre debatt, som forisättes i afton. Påhemställan af friherre Sprengtporten beslöts att, med anledning af H. M. drottningens systers död, ridderskapets och adelns deltagande skulle uttryckas genom att medelst en deputation inhämta underrättelse om H. Maj:ts helsotillstånd. Presteståndet. Allmänna besvärsoch ekonomiutskottets betänkande n:r 69, som i anledning af väckta motioner om styrelseoch förvaltningsverkens reorganisation tillstyrker en und. skrifvelse till K. M:t med anhållan om tillsättande af en komite för: att. afgifva utlåtande och förslag i ämnet, framkallade en diskussion, för hvilken vii nästa nunimer skola närmare redogöra. För afslag talade biskop Annersted: och prosten Ljungdahl; återremiss yrkades af biskop Thomander och prosten Lagergren; bifall deremot: af doktor: Säve; prof. Carlson, dokt. Nordlander, prostarne Almqvist, Landgren och Collen, samt doktorerne Saadberg och: Gumaelius. t Vid anstäld votering mellan bifall och återremiss, till hvilken mening de talare öfvergingo, som under diskussionen yrkat aåfslag, blef betänkandet bifallet med 32 röster emot 10. Lagötskottets afstyrkande af grefve Taubes motion om återinförande af den s. k. summa appellabilis eller i lag bestämdt minimibelopp penningar, som ep tvist skall gällå för att kunoa få dragas under högre domstols pröfning, :godkändesvgenom votering med 29 röster emot 10, hvilka voro för återremiss. Utskottets. förslag försvarades under den deröfver förda diskussion af biskop Annerstedt, riksarkivarien Nord: ström och kyrkoherden Otterström. . För återremis: talade deremot prosten Melander, lektor Sonden och doktor Sandberg. — Samma utskotts afstyrkande af doktor Björkmans motion;pm förmånsrätt för sockenmagasiner godkändes. Borgareståndet. Ekonomiutskottets betänkande n:o 70, afstyrkande motioner om revision af landshöfdingeinstruktionen, har i dagens plenum varit föremål för -ståndets behandling. Till försvar för denna författning uppträdde hr Rjdin med det: påstående, att motionerna tillkommit i byråkratiskt intresse. I alla andra länder voreembetsmän afsättlige. Således vore ej farligt att lemna cheferna i Sverge den makt, som instruktionen i folkets intresse tillägger dem. För bifall till betänkandet yttrade sig dessutom hr Björkman. Hr Thome upptog deremot till granskning de skäl utskottet framstält. Den af utskottet åberopade rätt för landshöfding att, redan enligt 1734 års landshöfdingeinstruktion, .suspendera landskamrer fick endast utöfvas i sammanhang med anmälan hos kammarrevisionen, alltså endast vid fall af uppbördsbalans. Jemförelsen med -kollegiernas makt att suspendera försuimlige: tjenstemän vore oriktig, då dessa tjenstemärti endast ärö expeditionsbafvande, medav deremot landskamrer och landssekreterare äro gemensamt med landshöfdingen juridiskt ansvariga för dennes beslut, derest de ej mot detsamma reserverat sig. Att låta landshöfdingen suspendera dessa en betsmän för vanvördnad vore betänkligt. Detlåge nemligen i sakens natur, att en landshöfding snart skulle med oblida ögon se personer, hvilkas skyldighet det vore att göra honom uppmärksam på de miss tag han ämnade begå. Det kunde då lätt nog falls honom in att tyda sjelfva deras yttrande såsoni uttryck af vanvördånad. Det vore märkvärdigt, att då man i 120 år kunnat hjelpa sig med den gamla instruktionen, man just nu, då nitet hos embetsmänner vore måhända större än förr, framkommit med en ny författning. I den allmänna aktning, somven duglig tjensternan åtnjuter, fann tal. en krafögare sporr: för tjenstemannen att ej låta ärendena ligga nere.. a i beroendet af chefens godtycke. Tal. yrkade erremuss i syfining af hela författningens omarle tande. Hr Ekholm förundrade sig öfver det resultat hv:r till ekonomiutskottet kommit i strid med konsiiiutionsu ttet, som gjort instruktionen till föremål för anmärkning mot konungens rådgifvare. Embes