barnet Jim börjat tröttna vid kompanionskas pet. Visst .ha massa och jag allting gemensamt, det förstås. det, men si jag börjar på att tycka jag vill ha mindre gemensamt och litetmera som jag kan kalla för mit:. Dess: utom tänker jag aldrig ta nån bustru förra jag kan vara säker att bli ensam om henne. För det ä en sak som jag är särceles noggrann medo Flyktingarne plägade hålla sina nattliga möten i skogen närmast träsket, för att komma öfverens om nödiga mått och steg i och för den -beramade: flykten. Jim hade varit så van att ha full frihet att komma och gå efter sitt eget behag, att han kände föga fruktan föratt bli upptäckt, och hade alltid en antaglig ursäkt till hands om några frågor gjordes... Vi måste bekänna; att han varit en mycket profan och vanvördig spektakelmakare, som ofta bevistat negrernas bönesammankomster och andra religionsöfningar, tydligen .endast i afsigt att medelst burleska efterhärmningar af dessa uppträden: roa sin herre och hans lågsinnade sällskapskrets. Så snart han varit saknad, svarade han derföre vid tillfrågan hvar han varit: Jim har varit vid bönesammankomsten, och log med klippsk min. (Forts.)