Aftonbladet – 3 april 1857, sida 2

nenag fört. bestridt. Vetenskapsakademiens årshögtid.! : DEN 81 MARBS 1857. Vi fortsätta redogörelsen för de vid detta tillfälle hållna populärt vetenskapliga föredragen medelst ytterligare utdrag ur den at professor Edlund afgifna berättelsen om upptäckter inom fysikens område: (Ny optisk telegraf.) I Frankrike hafva under förlidet år försök blifvit gjorda med en ny optisk telegraf, hvilken under vissa förbållanden synes blifva ganska användbar. Detta telegrafsystem grundar sig derpå, att solljuset genom reflexion på en plan spegel kastas mot den station, till hvilken underrättelsen skall afgå. Framför reflexionsspegeln befinner sig en skärm, som uppdrages och framsläpper solljuset till nästa station, så snart telegrafisten trycker på en med skärmen iförbindelse stående knapp. Så länge tryckningen mot knappen varar, kan solljuset utan hinder framkomma. till nästa station; då tryckningen deremot upphör, så uppfångas solstrålarne af den nedsläppta, ogenomskinliga skärmen. Genom en långvarigare tryckning mot knappen erhålles således med denna telegrafinrättning ett tecken, som vid Morses elektriska telegraf motsvaras af ett streck; då deremot vid en kortare tryckning ett tecken uppkommer som i Morses system utmärkes med en punkt. Telegrafiscknen äro således fullkomligt analoga med dem, som vid vanlig elektrisk telegrafskrift begagnas. För att med bestämdhet kunna gifva reflexionsspegeln ett sådant lage, att de återkastade solstrålarne komma att träffa den station, till hvilken man vill telegrafera, befinner sig framför spegeln i midten af de återkastade stråiarne en större tub, vid hvars sida en annan mindre tub är fästad på sådant sätt att -båda tubernas optiska. axlar äro parallela med hvarandra och deras objektivglas vända åt motsatta håll. I den mindre tubens okularpjes är ett hårkors insatt. Sedan med den större tuben den station blifvit uppsökt, till hvilken en telegrafunderrättelse skall afgå, och den mindre tubens okularpjes blifvit så mycket utdragen, att man på en framför den senares okular uppstäld skärm erhåller em liten bild af den i spegeln reflekterade solbilden, så vrides spegeln derhän, att det nämda bårkorset kommer att falla i midten af den på skärmen uppfångade solbilden. Då detta inträffar, äro tydligen de från spegeln återkastade solstrålarne parallela med den större tubens axel, och då denna är inriktad på den nästa stationen, så måste strålarne till denna framkomma. Emellertid behöfver spegelns inställning icke med någon synnerlig noggrannhet verkställas, emedan de återkastade strålarne icke äro parallela med hvarandra, utan bilda en kon, hvars vinkel vid spetsen är lika med solens synbara diameter eller ungefär 32 minuter. Det är fördelaktigt att, i stället för en, använda två speglar, af hvilka den ena såsom i en vanlig heliostat med tillhjelp af ett urverk följer solens rörelser och kastar solstrålarne i en med jordaxeln parallel riktning, hvarifrån de af den andra spegeln reflekteras mot den station, till hvilken underrättelsen skall afgå. Man ser häraf, att den såsom fransk ansedda uppfinningen till största delen öfverensstämmer med den för flera år sedan af Gauss i Göttingen uppfunna heliotropen, hvilken vid geodetiska operationer med fördel ofta bifvit begagnad. Optiska telegrafapparater af ifrågavarande slag äro föga kostsamma och särdeles lätta att transportera..: Vigten af en sådan uppgår icke till 20 sv. skålpund: För att på fria fältet, hvarest utsigten icke af mellanliggande föremål är bortskymd, kunna begagnas af personer, hvilka önska telegrafera med hvarandra utan att känna hvarandras uppehållsort, är den ena spegeln vridbar omkring en axel på sådant sätt, att under kringvridningen solstrålarne kastas parallelt med jordytan: Då telegraferingen dessa personer emellan skall börja, kringyvrider den ena sin spegel, hvarunder de reflekterade strälarne för något bestämdt läge hos spegeln måste komma. att träffa den andra. Denne förmärker dervid, från hvilket håll det reflekterade ljuset kommer; inriktar sin spegel mot denna trakt af horisonten och krivgvrider den långsamt, tills dess att det lyckats båda att finna hvarandras position, hvarefter den verkliga telegraferingen kan taga sin början. Denna telegraf har blifvit undersökt i Parisinärvaro af franske krigsministern, chefen för elektriska telegrafen och .direktörn för astrronomiska observatorium. Försöken visade, att densamma under vissa förhållanden kan. blifva af mycken. nytta, synnerligast på sådana ställen, hvarest dei hvarje hänseende fullkomligare elektriska telegraferna af ett eller annat skäl icke äro användbara. I södra delen af Algeriet, hvarest elektriska telegrafer icke lära kunna anläggas, skola enligt uppgitt optiska telegrafer af ifrågavarande slag införas. (Nytt signalsystem för fartyg.) Hr Tröves har uppfunnit ett nytt sätt att gifva signaler ombord på fartyg, hvilket skall vara fördelaktigare än den metod, som förut varit bruklig. Franska vetenskapsakademien, till hvars bedömande den nya signalöringsmetoden blifvit öfverlemnad, ywtrar derom genom sina komiterade följande: Signallyktor af vanlig form äro fästade i öfra ändan på en mast. Till hvarje af dessa lyktor föres lysgas genom ett kautschusrör, som utspännes i cylindrisk form af en inuti detsamma befiatlig spiralfjeder. Nedra ändarne af dessa rör stå i förbindelse med den xeservoir, hvari lysgasen förvaras, och äro försedda med kranar. Man öppaar en eller flera af dessa senare, alltefter som man vill att lysgasen skall strömma till en eller flera af signallyktorna. Gasen antändes genom en elektrisk gnista från Ruhmkorfs bekanta induktionsapparat: Gnistan öfverhop: par emellan spetsarne på tvennö platinatrådar, hvilka finnas insatta i lvarje lykta vid mynningen af röret; genom hvilket gasen tillströmmär. Två med guttapercha öfverdragna koppartrådar förbinda plätina-spetsarne med den på däck befintliga Ruhmkörfska RR mn mL mar BRRlime otantar SÅ Tin.