Aftonbladet – 3 april 1857, sida 2

cn 101 PpUTLronert VEBRYy1le BIG BIITMURIASII Se övte notståndarne till en innerlig gamman och föröjelses Den stora liberala allmänheten är lit för klok för att låta ett dylikt tomt skrän nverka på sig, och skränarne ha derföre icke stadkommit det resultat, till hvilket de, utan tt göra det rätt klart för sig, sträfvat, att emligen splittra och upplösa, beröfva framätkridandets vänner det öfvertag de ega inom ressen, och lemna fältet öppet för junkrarne ch de reäktionära. Den stormlöpning, som ehast varit arrangerad i ett syfte, som är yt: erst tvetydigt, och af en personlighet, för wvilken det: skulle vara en Åltför stor heder tt karakteriseras såsom tvetydig, då det ligger öppen dag, att på det hållet icke finnes en snista af politisk heder, icke den ringaste kugga af en politisk öfvertygelse, lia vi enlast egnat vårt djupa och innerliga förakt, en cänsla som måste intaga hvar och en som med ågon uppmärksamhet följt denna agitation ch icke såsom ett barn föres i ledband af len gamle förrädare .emot alla politiska parier och ideer, från hvilken den utgått. På ett ärdeles skarpt och bestämdt sätt har också lenna känsla på senaste tiden blifvit uttalad if de organer inom landsortspressen, hvi:ka ri högst värdera för upplyst omdöme samt ppriktig och redbar nitälskan för framåtskrijandets sak, såsom Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning samt Jönköpingsbladet. Att de Inidsortetlad, som, i den mån man 08 dem kan spörja en politisk syftning, omfatta de könservativa lärorna eller uppställa det underdåniga fjesket som ledande pride . ex. Snällposten i Malmö, Norrköpings Ti ningar och Christisnatadsbladet (i de uppsatser, som härflyta ur em från Svenska: Biets, tid känd och lätt igemkänlig penha), med stört nöje instämma i det skrän, som mot Aftonbladet böjes från dem, som genom sina utgjutelser af nämda art afse att dokumentera sig såsom non plus ultra liberala, är ganska naturligt. Från det hållet måste man naturligtvis med stort nöje se allt, som skulle kunna tjena till att splittra den liberala!pressen och neutralisera dess inflytande. Men äfven ett och annat af de blad, hos hvilka man fåfängt skulle spörja efter något slags politisk tendens, synes med nöje mottaga Hvad gallimatias som helst. som tillställes detsamma, om det är riktadt emot Aftonbladet, i den löjliga inbillningen att derigenom visa förvåriande prof på sjelfständighet,. Såsom ett förskt exempel härpå anföra vi följande utgjutelse, som nyligen förekommit i Norrländska Korrespondenten:: Hvad säger Aftonbladet, — denne generalissimus eller öfverbefälhafvare för svenska eller rättare sagdt osvenska machinationer för den romerska katolicis-mens propaganda eller fortplantningsoch utspridningsanstalt i protestantismens så till sägandes an-1 dra fädernesland? Svaret bar nyligen varit synligt il samma blad, der dess redaktör under puffaing för en anonym skrift: Den katolske lutberanen aflägger masken och går fram med öppet visir. Huru länge och huru långt det kan eller får gå efter uträkning och med legda eller ock frivilliga hjelptroppar ialla landsändar, derom blir en annan fråga, som innan riksdagsleken lyktas lätt kan få en oförmodad utgång. Månne man skulle kunna på någon eller någre af befälet tillämpa ordspråket: Hvad gör icke tysken för pengar, — välförståendes att uttrycket här icke blott begagnas om egentligen merkantila motiver, utan ock om andeliga eller för att ställa sig väloch stå högt hos: vissa vederbörande af begge könen? Dock ett intresse åtminstone så länge kapitalet räcker! måtte ingen vederkörande glömma den bekante Judasångern och Judasbekännelsen, om han ock hvarken vill eller kan eller behöfver göra återbäring, och dermed nu punkt i den affären. Hvad tror man nu att anledningen är till detta vanvettiga angrepp? Jo, en annons i, Aftonbladet rörande en i bokhandeln till salu utkommen bok med titeln Den katolske .Jutheranen,. Det går något väl långt, om man vill att en tidningseredaktion skall utöfva en sådan censur öfver sina annonser, ait den t. ex. icke skulle införa annonser om andra böcker än dem redaktionen sjelf läst och gilJat eller tillåta, vare sig förläggare, bokhandlare eller andra industriidkare, att i sina avertissemanger berömma och rekommendera sina varor till det bästa. Hvad särskilt angår den halfgalne katolske kaparekaptemens, under många år fortsatta och under hvarjehanda former framkommande vidunderliga anaonspuffar, så tro vi för vår enskilta del, att de äroså mycket mera oskadliga för svenska kyr kan, som de, i stället för att innebära någonting på minsta sätt förledande, snarare skulle kunna sägas kasta icke obetydligt åtlöje öfver det religionsparti, såsom hvars helt och hållet misslyekade målsman han uppträder. För öfrigt vet hvar och en, som behagat med någon uppmärksamhet följa vår behandling af den religiösa frågan, och gom icke är förblindad af partiilska elleraf hierarkisk uppblåsthet, att då vi kämpa för religionafrihetens sak, så är det icke: af några sympatier hvarken för papismen eller för en trångbröstad och fanatisk sekterism, som i sin ensidighet kan ha fullkomligt samma frihetsfientliga och förtryckande lynne som den högkyrkliga ortodoxien. Vi ha vid många tillfällen uttalat oss ganska skarpt rörande den nyare ultramontana rörelsen. och obskurantismens försök att vinna insteg på särskilta områden, och vi ha särskilt haft tillfälle att i dess rätta dager framställa den oförtrutna, om ock i formelt hänseende både narraktiga och oförskämda verksamhet, som den nyssnämde schleswigholsteinske eller norsk-svenske f. d. kaparekaptenen utöfvar medelst kringsändande till enskilta persöner och tidningsredaktioner af hvarjehanda ofta högst otidiga utgjutelseri ett slags propagandistisk anda. m vi med värma uppträdt för frihetens sak äfven på det religiösa området, så är det derföre att vi anse det verkliga frihetsträfvandet sträcka sig till alla lifvets områden och anse det för os dårskap att tro sig med eftertryck och konseqvens kunna kämpa för politisk frihet och sjelfstyrelse, om mean på det andliga området kämpar för förtrycket och omyndighet under ett prestvälde, som, det må kallaj sig med det ena eller andra namnet, i alla tider visat sig vara en af de svåratte fiemderna till folkens hela andliga, Politiska och sociala utveckling. Vi hysa den öfvertygel— gp mn fm Ör FAN 3 FR PAN vB AA törn a OP CON ON UT