Aftonbladet – 3 april 1857, sida 1

lana sin skuld, 1 dem mån medel :dertill nna beredas; Långifvarena,. d.ä. obliganernas innehafvare, förlora också ingenting rpå, så snart-staten. ordentligt betalar sina tor och dess, kredit är. god; emedan de, i laf behof att realisera sina. obligationer, att på annat.sätt använda det deri nedda kapitalet, alltid .hafva tillfälle att sälja m till andra.; Emellertid: vexlar. priset vid lika. försäljningar. och kan, stundom. stå någåt högre, stundom något lägre, än.detihvartill obligationerna ursprungligen blifvit utgifna, allt efter den. för stillfället;gängse allinna räntefoten och det. rådande. större. elmindre förtroendet till statens :förmåga uppfylla .sina, förbindelser, , beroende..af ds eller; krigautgigter, stigande :eller. aftande. välstånd, god -eller ålig förvaltning nd. m. Häraf föränderligheten af;den så kallade. kursen. åstatspapper. tg sö Bland flera olika sätt, rhvarpå, en stat, gom upptagitslån och;som . vill ; betala större ellår mindre. del. af sin skuld; kan. verkstölla dbssasafbetalningar, är det ett af. de; vanliga: ste. och fördelaktigaste,, att. statens finansförvåltning, låter : för. dess räkning inköpa sina ufgifna obligationer, så; snart. kursen å;dem står, under ger åtminstone icke. öfver. det belåpp; hvartill.de, blifvit utgifna. Omynu; sås såm. i; vår ; föregående. artikel :mämdes ,. lån ed skapitalrabatt hafya en större benägenhet stiga i, kursens; än lån, som ärojtagna, al phri, så följer deraf; naturligen, attrutsigterna för staten att: på. detta ;sätt kunna, med fördel ningom göra sig åter skuldfri äro isamma dån mindre. , Har staten t. ex.; utgifvit oblitioner för lån med. 25. procents kapitalrabått, ,.och-kursen å dessa sigit från 73, till , så måste staten, :räntorna oberäknade, bela: 9millioner i kapital för att inlösa oblitioner, på. hvilka den aldrig. erhållit mer 7, millioner. ; Man :säger välj att staten 9 t 3 hår detta till godo. genom den lägre ränta; hvartill, den under. tiden haft det upptagna lånet. Men i lyckligaste fallet är. det. endasteh kortare td, som den njuter någon fördel häraf, för att sedan :tryckas så mycket bårdare. Ty, såsom både teori och erfarenhet lära, bar räntan afgjord benägenhet att i; mån af stigande välstånd småningom falla, och den ränta, som för det närvarande synes låg, kbmmer sålunda sannolikt om ett eller annat tbtal af år, om freden och en lugn utvecking af näringsfliten få fortfara, att vara den allmänt gängse eller till och med att synas hpg. Kursen å dylika obligationer har då äfven så mycket säkrare stigit, och det kunde hända att staten finge för deras inlösen betåla hela deras nominalbelopp, således t. ex. ID millioner för 7V,. Är det klokt att utan nöd blottställa sig för ett dylikt äfventyr? r det rätt, är det moraliskt handladt, att idke ällenast belasta sina efterkommande med bördan af en skuld, som vi åsarikat dem, an derutöfver äfven med skyldigheten att för skuldens utplånande betala ett kapital, som aldrig kommit hvarken oss eller dem till godö? ) Vi sade,. att det i lyckligaste fallet endast Er en kortare tid, som staten finge åtnjuta n förespeglade fördelen af låg ränta. Ty såsom. det lyckligaste för låndet måste väl ses, att det allmänna välståndet är i jemnt stigande, att räntefoten faller, och att statens redit är befästad. Men i detta fall är äfven rsens stigande, å dylika papper ofelbart, och detta är ock derföre i och för sig att anse än en lycka, såsom det säkraste beviset på t stadgadt förtroende. Man har sålunda gem der konstlade låneoperationen bragt statån i den onaturliga ställning, att hvad som ena sidan är dess fördel och plikt att eftårsträfva, å andra sidan länder till dess egen skadå genom den oupphörligt växande tyngn af en skuldmassa, för hvilken ingen valita erhållits. oo Da anförda skälet vore redan tillräckligt försvar för den satsen, tt om statslån med pitalrabatt gifva större utsigter till vinst för kapitalister,. spekulanter och spelare! i atspapper, hvilket vi icke vilja bestrida, så! ifva de deremot äfven lika säkert större utsigter till förlust för den låntagande staten, och , bådadera ; större si, samma mån ;landets fälstånd och statens kredit äro i stigande. Men det gifves -ett..ennat och ännu. vigtie skäl; hvarföre dessa lån måste anses såspm i finansielt ; hänseende : skadliga, för, steter, ...n wvigtig, omtanka för. den skuldsatte, et: må vara staten eller enskilte, är-att skaffa g så billiga vilkor som möjligt, och om an under en tid. af, förlägenhet eller då, öferhufvud en .-högre räntefot var gällande, äst finna sig:i hårdare vilkor, stt. deremot nder förändrade omständigheter skunna; afudda sig dessa. och: erhålla billigare. Eit af regeringarne i detta hänseende allmänt vedertaget. förfarande är den så kallade räntekonversionen eller nedsättning af den ursprungligen örskrifna räntan å utelöpande statsobligationer. En sådan åtgärd sker naturligtvis utan kränkning af fordringsegarnes, d. v. s. obligationsinnehafvarnes rätt, så snart dessa: erhålla: fritt val att antingen uppsäga kapitalet och vid bestämd tid erhålla detta till fullo återbetaldt, eller ock finna sig i den lägre ränta, som staten ifrån samma tid erbjuder. Den stora fördelen för staten af en sådan operation är uppenbar genom der besparing den medför ide rliga utgifterna och genom det tillfälle, som sålunda. beredes staten att kunna fortare blifva skuldfri. . : I England hafva sådana räntenedsättningar mängfaldiga gånger egt rum, med stor bisparing för statsverket, i det, man småningom nedsatt räntan på en mängd äldre lån ifrån 6 till 5, ifrån 5 till 4, och ifrån 4 till 873, 37, och blott 3 procent. Den ärliga vinsten för staten genom de räntenedsättningar, som å detta sätt blifvit gjorda blott under åren 1822-1854, här beräknats till icke mindre än 3,142,192 . Flera andra regeringar häfva likaledes i senare tider lyckats på detta sätt neädbringa räntan på sina skulder ifrån 5 proant Enda 411 AI nn RERT