man Il. M. droitningen och ett stort anta! riksdagsmän. ed UTRIKES. Omkrng kl. 2 e. m. mottogo vi med snällpösten ingångna tidningar från London af den 25, Paris, Brässel och Berlin af den 26, Hamburg af den 27 och Köpenhamn af den 2? Mars. Från Paris berättas att vestmakterna hafve på förtrolig väg, men med mycken: bestämdhet, tillkännagifvit kabinetterna uti Turin och Wien, att de ämra gemensamt och med stör sta kraft sätta sig emot de utbrott af fientlig. heter; som; möjligtvis skulle kunna komma at inträffa mellan ; Piemont och Österrike i an ledning af förvecklingarne mellan sistnämde båda makter. Korrespoadenter från Paris tro sig nu kunna meddela, några. uppgifter om hvad. som till. dragit sig vid neufchåtelkonferensens tvenne sista sammanträden. Vid tredje sammanträ. det, den 24 Mars, skola Preussens propositioner ha blifvit af de fyra stormakterna antagna. I fjerde sessionen, påföljande dag, då äfven schweiziske fullmäktigen var tillstädes. skall det ha varit fråga om att af Schweiz likaledes på förhand erhålla ett erkännande af den preussiska suveränitetsrätten, från hvilken Preussen sedermera skulle vara redo att. afstå. Då i sammanhang härmed berättas, att dag för nästföljande sammanträde ännu icke blif. vit utsatt, och att de preussiske och schwei: ziske fullmäktige skola, innan underhbandlingarne vidare fortskrida, till sinaregeringa! inrapportera hvad som före!upit, vill, det synas som skulle det nämda erkännandet ha mött betänkligheter från schweiziske fullmäk: tigens sida och föranledt honom att begära nya instruktioner. DANMARE. En korrespondent från Berlin till Börsen: halle, påstår, att det icke längre råder full komlig enighet mellan de båda tyska stormakterna, angående den politik som bör följas i afseende på Danmark, enär Preussen vill, att tvistefrågan genast skall dragas inför förbundsdagen, då deremot Österrike önskar fortsätta notvexlingen. Det skall ännu vara oafgjordt, huruvida Preussen skall gå in på Österrikes förslag. Denna uppgift vinner ett slags bekräftelse deraf, att ett dylikt meddelande från Berlin ungefär. samtidigt var införåt i pvHamburger Correspondent,, Den i allmänhet icke särdeles tillförlitliga Flyveposten berättar, att franska regeringen i en not skall hafva förordat den hbolsteinlauenburgska frågans hänskjutande till en europeisk kongress. FRANKRIKE. Enligt Journal des Debats, lärå franska regeringen hafva för afsigt att för kamrarne framlägga ett lagförslag, hvarigenom det skulle förbjudas ofrälse personer att begagna adliga titlar. och namn, ett oskick, som länge varit allmänt i svang i Paris. Huru långt svagheten i detfa afseende kan gå, bevisar Balzacs exempel; han har nemligen helt plötsligt fallit på den iden att på titelbladet till sina arbeten kalla sig de Balzac; ehuru han i långliga tider kallat sig rätt och slätt Balzae. Tidningen anmärker dock. uti:en uppsats i-detta ämne, att eir lag, söm stimpde dessa sjelftagna titlar såsom en förbrytelse, skulle tillägga de legitima adelstitlarne en;betydenhet, som vore oförenlig med 1789 års grundsatser. Kejsaf Nåpoleon har för Frankrikes räkning af England inköpt det hus på S:t Helena, der Napoleon I under sin förvisning bodde, samt hans graf. Naturligtvis komma de att restaureras. . Mö5nitören innehllsr upplfsningar rörande den emot biskopen af Moulins anstälda rättegången. Tidningen påstår det sakna grund, att regeringen låtit leda sig af partianda, Åtgärderna hafva föranledts endast och allenast af biskopens förfarande, och regeringen har blott uppfylt sin plikt att skydda och vaka öfver de kyrkliga intressena. oö Storfursten Konstantin väntades den 20 d:s till Toulon. : : ENGLAND. Vi nämde i går, att: Palmerstons adress till valmännen i Tiverton, der han fortfarande uppträder såsom kandidat, nu sstår att läsa i de utländska tidningarne. Palmerston förklarar i detta dekument, at landet, vid de före. stående valen skall afgöra, till bvilka män ledningen af dess angelägenheter skall öfver. lemnas; om regeringen skall tillfalla de gamla pärtichefer, som under brydsamma förbållanden förklaradå sig oförmögna att bilda ett kabinett, ellerrom makten framdeles skall förblifva i händerna på dem, som icke tvekade a!t bära ansvaret då krisen under kriget med Ryssland. hade nått sin kulmination; och Palmerston uppräknar nu sin förvaltnings många förtj er, i det han, likzom vid lordmayorsbanketten, med mycken framgång begagnar sig af oppositionens misstag att göra den ki nesiska frågan till förevändning för sin storm. löpning möt ministeren, wan att han gjort sig reda för huruvida han bade att i denns fråga påräkna stöd af allmänna meningen :i landet. . Den. nuvarande regeringen, fortfa! Pålferston, förde kriget med Ryssland med största energi, förde, det, med sina bundsförvandtersbiständ tll eft Ivekligt slut aah ha