28 Jan., som i sin artikel Ännu några ord om qvinnans myndighet varnar för vådorna af ett dylikt förhastadt steg, föres:år inrättandet af en högre lärdomsskola för fruntimmer, för att genom vetenskaplig undervisning undersöka den qvinliga tankekraftens djup och säkerhet. Detta förslag förefaller tämligen absurdt, ty om bland samhällets manliga medlemmar inga andra ansåges skickliga att blifva myndiga, än de, som ega vetenskaplig bildning, fruktar jag, att man finge svårt att anskaffa förmyndare åt legionen af omyndige. Jag viil visst ej påstå, att qvinnan i vetenskapliga forskningar skall kunna mäta sig med mannen, d. v. s. att utmärktare medlemmar af vårt kön i detta fall kunna komma så långt som utmärktare af det manliga. Få ha dock tillfälle till dylika försök, ty om också, som insändaren af den förut omnämda artikeln säger, icke tid för intelligent verksamhet saknas det täcka könet, så sakna dock säkert de flesta underbygned, för stt med framgång kunna öfverlerana sig åt detta studium, när och om den tid kommer, öfver hvilken de obetingadt kunna disponera. Ni glömmer, min herre, att inga vetenskapliga ämnen ingå i våra skolstudier, och att vår uppfostran anses slutad, innan många bland eder hunnit taga sin studentexamen, samt att I sålunda han tillfälle att vid akademien förkofra eder kunskap, ibland ända till trettio års åtder, då vi vid sömnad, bushållsbestyr och i ett tomt sällskapslif förgäta det lilla vi inhämtat. Att dock sundantag finnas bland undantagens, kan ej helt och hållet bestridas; bland dem vill jag blott nämna Caroline Herschel, den store astronomens syster, som verksamt biträdde sin -brör, så väl vid hans upptäckter som vid hans mas tematiska beräkningar; och Fredrika Kempner, hvilken till och med fått mention honörable af den utmärkte vetenskapsmannen Alex. v. Humboldt. (Slutet följer.)