Aftonbladet – 30 mars 1857, sida 2

lighet med hvad vi ofvanför utredt, kund: den ej blifva någon annan, än att å ena sicar alla de, som nu uti skatter under en eller an nan form få vidkännas räntan å den af småningom åsamkade skulden, blefve befriade från denna utgift, som de i stället kunde vända till eget nöje och egen beqvämligh t å-andra sidan dön, att alla, som nu lefvs c sina räntor, vore tvungne att genom eget bete försörja sig, sedan denna källa till ir komster utan eget arbete ej längre fortfor att rinna. Låge det någon olycka uii all detta? Tvärtom, eynes o3s; det. vunnes deri genom den; dubbla fördelen, att å ena sid.; skatteutgifterna minskadez och i följd deraf väl mågar) ökades, samt att å andra sidan arbete ökades och i följd, deraf äfven produktionen Om vi således på det bestävadaste nödga: bestrida den åsigten, att stateskuld. i och fö big sjelf, är någonting önskvärdt för ett larc att ega, kan det å andra sidan icke vara vå mening att påstå, att den under ala hände! Ber ovilkorligen bör undvikas. Allt: bero: härvidlag på ändamälet, för hvilket -sku!d sättningen sker. Ingen lärer vilja bestrida att då t. ex. landets oberoende. står på spe och hotas af en öfverhängande fara, det c blott är lofligt, utan till och med en plikt at senom anlitande af statens kredit anskaf: medlen till värnande af dess sjelfständighse om de ej på annat sätt kunna erhållas. Me: äfven under fredliga tider gifves det tillfällen. då det kan befinnas fördelaktigt att taga sta ns kredit i anspråk. Ett sådant tillfälle et, då man vill tillegna sig en vigtig mza:e riel uppfinning, för hvars ernående msdel! statens år för år tillgängliga kontanta til gängar skulle erfordras en alltför lång tide utdrägt, hvaraf olägenheterna öfvervägde för delen att utan skuldsättning komma i brs.t ning deraf. Under denna kategori korr: hos oss de beslutade jernvägsanläggningsr af hvilket vigtiga kommun:kationsmedel I:n det till sin egen skada skulle alltför läng blifva i saknad, om de anlades endast i de mån statens årliga : kontanta. tillgångar dv: medgåfve. Af denna åsigt vor . också riket: ständer, då de vid senaste riksdag beslöto st medlen till jarnvägarnes anliggning skulle genom-dlån, anskaffas, I afseende på sättet för medlens anskeffsr de kunna meninrerne vara; och äro ocksi verkligen, mycket delade. Å ers sidan anre man; att lånet ovilkorligen bör göras inhemskt. å andra sidan att staten bör såna, der der erhåller penningarne för lägsta pris, såle: des äfven hos utländningen, om pennin garne der kunna erhållas -på fördelaktigsrc vilkor. Rikets: ständer voro vid senacte riksdag af.dsn åsigten, att penningarne borde inom landet -anskaffas, i öfverensstämmelse hvarmed också kungörelsen af den 5 Febr. 1836 utfärdades angående de för jernvägeanläggningarne. erforderliga. medels: upplåning genom utgifvande af fonderade-statsobligatio. ner,.. Men som hvar man vet, har denna upplåning så godt som helt och . hållet misstyckats, och troligtvis, har: denna omständig. het bidragit! att stärka statsutskottetsriks gäldsafdelning i den, tanke, som der läret bafva varit. den öfvervägande,att:de behöfligs medlen nu skulle geno:a utrikes lån anskaffas. Vid öfvervägande af de båda här anförda alternativerna kan man ej undgå att finna, at ganska vigtiga skäl kunna .andragas, till stöd för så väl den-ena som andra åeigten, liksom å andra sidan båda utvägarne hafva hvar sina ganska väsentliga. olägenheter. För ett inhemsktdån talar : bland : annat .den gansk: vigtiga omständigheten, att den betydliga räntan .på lånet, som i annat fall skule utströmmes för att fylla deutländska kapitalisternas kassakistor, i ställetskomme-landet sjalft till godo. Denna fördel motväges likväl ganska m;cket af den oniständigHeten, att statens uppträda d: under närvarande tidpunkt såsom konkurrert pår den inhemska penningemarknäden ovilkorligen skulle göra den panningeförlägenhet, hvaröfver man nu allmänt klagar, ännu mera tryckande. Ett ut!ändskt lån skulle deremo: hafva till följd, rörelsekapitalets ökende och således under närvarande omständigheter kän: nas ganska vä!görande, hvaremot, såsom ofvanför anmärktes, det å andra sidan skulle hafva till följd, att betydliga summor under en längre följd af år utströmmade ur landet endast för tbetäckande af räntorna å lånet. Men detta, säger man, kan icke heller före kommezs, om länet får namn af inhemskt, då det icke kan förhindras, att utländska kapitalister begagna svenska ombud ch i deras namn låta teckna lånen, för hvilka räntorna då i alla fall strömma ut ur landet. Fördelar och olägenheter finnas alltså å båda sidorna. I en följande artikel vilja vi undersöka, orm det ej möjligen kan finnas ett sätt att på samma gång komma i åtnjutande af fördelarne och undvika olägenheterna af de särskilta lånesättens — Vi ha redan vid mer än ett tillfälle anfört exempel på huru utlandets allmänna opinion bedömer. Sverges nuvarande kyrkliga Förhållanden och de förslar, som afse en reform deruti.. Såsom ett ytterligare prof på den oaflåtliga uppmärksambet, hvsrmed den utländska pressen följer de kyrkliga frågornas sång i vårt land, och för att visa huru allite i RNA Kr Rv Ko Åre KM UNNA NS RR