UTRIKES. Först kl. V, 2 emottogo vi. dagens snållpost, medförande tidningar från London af den 20, Paris, Brissel, Berlin och !lamburg af den 21 samt Köpenhamn af d. 22 denn-s. Vi hinna således blott i korthet omförmäla det hufvudsekligaste af dess innehåll, hvilket i afseende på åtskilliga af de å bane varande politiska frågorna af allmännare intresse äraf något mera vigt och bar en bestärdare karakter än på senaste tiden varit händelsen. Sålunda berättas från Paris, att preussiska sändebudet vid franska hofvet omsider erhållit sina instruktioner, och neufchåtelkonferenserna kunna således ånyo öppnas. Konungen af Preussen har samtyckt att afsäga sig sin rät: till Neufchåtel, men förbehåller sig att allt framgent få bära titel utaf furste af Neufchåtel, samt fordrar att uppbära domäninkomsterna, omkring 100,000 francs årligen, under de första 4 åren, såsom man förmodar för att. gifva de neufchåtelska upprorsstiftarne någon ersättning för det nederlag de lidit vid försöket att åter lägga Neufchåtel under preussiska kronan. I England griper valagitationen allt mer och mer omkring sig och oppositionen synes vars särdeles belåten med resultatet af de meetings, som lord John Russell, Cobden, Roebuck, Layard och Milner Gibson hållit dels i London dels i Manchester. Oppositionen har för öfrigt helt och hållet ombytt taktik, i det åen nu låter kinesiska frågan hvila och för sin agitation mot ministeren hufvudsakligen begagnar förhållandena i Italien; men det är dock tvifvelsktigt huruvida detta förfaringssätt skall krönas msd framgång, då det naturligtvis icke blefve de radikale, utan tories, som skulle inträda i styrelsen i bäadelse af ett ministerombyte, och desse skulle naturligtvig göra vida mindre för Italien än Palmerston. Daily: Newa, som miycket ifrigt understödjer lord John Russell, meddelar i nyssnämde syftning en af franske ministern i Rom, grefve Reynevall, under den 14 Maj 1856 tili grefve Walewski aflåten rapport, gående ut på att ådagalöägga nödvändigheten deraf ati Kyrkostaten, och Italien öfverhufvud, hålles besatt af främmande trupper, enär ialienarne icke äro mogna för en konstitutionel författning. Denna handling har väckt ett utomordentligt uppseende i Eagland, och då lord Palmerston hufvudsakligen håller på förbucdet med Frankrike, gör man honom ansvarig för de åsigter, som bhfvit uttalade af franska sändebudet. Det är emellertid, såsom redan blifvit anmärkt, i högsta grad tvifvelaktigt, om dessa sträfvanden skola leda till något resultat, och premierministerns popularitet har på det hela taget ännu icke lidit något allvar samt afbräck.Vid lordmayorsbanketten för mivistrarne den 20 dennes blef Palmerston mottagen med entusiasm, och i sitt tal förklarade han sig öfvertygad, att han hade rationen på sin sida. Hans politik hade till syftemål att betrygga freden med utland t, utan att skada Englands ära, och att genomföra gagneliga reformer inom landet. Lord Clarendon försvarade regeringens beteende mot Kina och tillade, att premierministerns politik hvarken var våldsam eller utmanande, utan ledd af önskan att upprättbålla freden, såsom äfven de ernådda resultaterna wittnade. Hertigen af Modena har farligt insjuknat, och i tidningarnes berättelser om hans sjukdom heter det, att man icke har något hopp om hans återställande. Hans frånfälle kommer tvifvelsutan att gifva anledning till nya förvecklingar i Italien, emedan han icke efterlemnar bröstarfvingar, samt Modena, i kraft af bestående traktater, under sådana förhållanden skall delas mellan Österrike, Toskana och Parma. Sista till Liverpool ingångna ångbåt, som lemnat Newyork den 7 dennes, meddelar det bådskap, som den nye presidenten Buchanan vid tillträdandet af sitt embete stält till kongressen. Bådskapet säger, att regeringen i afseende på den inre politiken skall söka att bilägga de stridigheter, som uppröra staten Kansas; att regeringens politik skall blifva hofsam och sträfva derhän, att alla medborgare måtte komma i åtnjutande af sina konstitutionella rättigheter. Tulltariffens nedsättning och statsskuldens minskning förordas; likså flottans förökande och anläggandet ai en militärväg till Stilla hafvet. Beträffande den yttre politiken lofvar hon att söka upprätthålla freden och utvidga de kommersiella förbindelserna med främmande nationer. Hon vill i afseende på andra staters inre angelägenheter iakttaga mnon-interventionsprincipen och är af den åsigt, att intet nytt område må Af unionen förvärfvas annorlunda än genom frivilligt samtycke eller köp. ——— FRANKRIKE.