Till utgifvaren af Aftonbladet (). Stockholm den 17 Mars. Det är förvånande, att en man sådan som er londonkorrespondent, C. I. D., hvars bref bevisa, at han i allmänhet är väl underrättad och som tydli gen är väl hemmastadd uti Englands och dess folk: egendomliga inre förhållanden och politiska tendenser,. likväl från så tillförlitliga premisser så ofta kan leda sig till så oriktiga slutsatser. Brefvet af den 7 Mars, hvilket var infördt i gårdagens Aftonblad. är ett af de tydligaste bevisen bland dem, som ut ått från hr CO. I. D:s penna, på denna oriktiga sluonst. En mera trogen framställning af den när: varande krisen i England skulle knappast kunna göras;. mera irriga. slutledning:r! skulle : svårligen kunna dragas. Då man läser detta bref, skulle mar vara frestad ätt tro, att lord Palmerston vore ett politiskt odjur, hvilket, efter en blodig bana, nu ilade sin välförtjenta undergång till mötes. Lord Palmerstons politiska karakter har intet försvar af nöden. Engelsmannen — vare sig att han tillhör den högsta aristokratien, medelklassen (som känner ingenting om den utländska politiken !s) eller den orepresenterade arbetsklässen — erkänner i honom den störste statsman uti utländska angelägen heter, hvaraf Englands tideböcker hittills haft att berömma sig. Att upprätta lord Palmerstons anseende i utländningarnes ögon är en nästan fruktlös möda, ty ngen år så blind som den, hvilken ej vill sen. Nära nog för första gången uti Englands historia hafva Europas hof uti Englands nuvarande premierminister funnit en motståndare, hvilken icke allenast framstår såsom en äkta typ af en engelsk statsman och i medvetandet af sin materiella styrka är modig; utan äfven en man, som uti diplomatiens finaste intriger är i stånd att mäta sig med hvarje Meatternieh bland diplomaterna.: De kunna ej förneka honom talang; derföre taga afunden och fruktan sin tillflykt till angrepp mot hans karakter: Härifrån alla dessa barnsagor om falska löften till Polen, revolutionära stämplingar i Ungern och hemliga agenter uti Italien, åt hvilket allt er korrespondent, efter en längre vistelse i Eoglandy ickeskyr att indirekt gifva stöd genom den ironiska anspelning han med inblandande af premierministerns namn gör på dessa länder. Men det är om lord Palmerstons nuvarande fasta ställning, beträffande hvilken er korrespondent i sitt bref synes vilja bibringa läsaren den föreställning, ätt den minst sagdt är tvifvelaktig, som jag ville tala. Hvar och en, som läst de senaste engelska tidniogarne, af alla färger och från alla delar af landet, skall genast vid första ögonkastet finna, att premierministern aldrig varit starkare, än han är just i detta ögonblick efter sitt så kallade nederlag. Det är just hans medvetande af styrka, som förmått honom att vädja till landet och som ingifvit honom mod att fortgå på den djerfva bang han mot Kina ännu fullföljer, och hvilken, i händelse oppositionen möjligen erhölle majoritet, skulle utsätta honom för alla med en anklagelse inför parlamentet förknippar de faror. Det var äfvea detta medvetande af styrka, som förmådde honom att begära medel att fortsätta detta sammz krig, som underhuset ogillat; och vi finna af de senaste telegrafunderrättelserna från Esg() Vi hafva från en engelsman, som för närvarande uppehåller sig i Stockholm, emottagit ofvanstående skrifvelse i anledning af det bref från vår londonkorrespoadert som iofördes i måndagsbladet. Vi ha skickat det engelska biefvet till vår korrespondent; som i sinom tid torde svara derpå, och med: dela här emellertid enligt författarens önskan en öfversättning deraf till våra läsares kännedom, Ehuru brefvet synbarligen har karakteren af en nog ödfverdrifven panegyrik öfver lord Palmerston, tro vi gerna, att insänd, icke har så orätt deri, att lorden i detta ögonblick sitter fastare än nDågonsin, men detta är något som vår korrespondent icke heller egentligen har bestridt. i