Aftonbladet – 18 mars 1857, sida 3

annat äfven för de af det franska halfofficiella bladet Moniteur de la Flotte omtalade stränga föreskrifter, som hofvet i Peking söges ha aflåtit till de mandariner, hvilka ärr guvernörer i de fem för europgerna öppnade hamnarne, och i hvilkas sjunde och sista punkt det heter: Bestämmelserna i denn: förordning gälla icke för handelsplatserna pi landsidan mot siberiska gränsen. Med anledning bäraf tror sig korrespondenten kunna i ryska intriger spåra upphofvet till de förvecklingar, som föranledt det närvarande kriget, och han yttrar med anledning deraf: Man gör sig ovilkorligen den rigan, tv: Dn sjunde artikeln i detta påbud kommit. Dea s : ska regeringen vidtager åtgärder, som hafva alsv. a de på engelsmännen; i det kejserliga ediktet är icke fråga om annat, än om handeln till sjös, hamnarne mo. m. Hvarifrån då detta slutliga tillägg, att alla dessa åtgärder icke ega någon tillämpning på Ryssland? Hvaraf kommer denna öfverflcdiga försigtighet? Vi hålla oss alltid gerna vid fakta; men det sifves sannolikheter, som så nära gränsa till fakta att vi icke kunna tillsluta ögonen för dem. Denna sjunde artikel ser ut som ett ursprungscertifikat, som Iden ryska beskickningenms dubbelörn, och der ha vi således det andra kriget, som Rysslands hämd efter sista freden uppväckt emot England. BELGIEN. Under den förestående diskussionen om budgeten för allmänna arbetena, i hvilken äfven äro upptagna medel för Julifesterna, tros förslag blifva väckt, att de (ursprungligen af provisoriska regeringen anordnade) folkfester, som bittills firats i September, skola förflytt2s till Juli månad och då förenas med koI nuogsfesten. Bland de många skäl, som an(ses tala för denna förflyttning, fäster man sig Ji synnerhet dervid, att detta firande af befrielsen från Holland, som numera blifvit en med Belgien nära förbunden makt, utgör en Jårligen återkommande förolämpning mot nämde makt, och ofta gifver anledning till diplomatiska obehagligheter. SPANIEN. Från Madrid skrifves den 5 dennes, att ett linieskepp, en fregatt, en brigg och ett ångfartyg anländt från Mahon till Cadix, för att med det första afgå till Kuba och Mexiko. I ett ministerråd, som hölls den 4 dennes, förevar den mexikanska angelägenheten till öfverläggning, och såsom det berättas, har dervid enstämmigt det beslut blifvit fattadt, att expeditionens utrustning skall bedrifvas med största eftertryck. Generalerne Gerrido och Larrocha tros komma att utnämnas till högste befälhafvare öfver landstigningstrupperna. — Den förhoppning om en god skörd, som framkallats af den gynsamma väderleken, har föranledt de höga brödprisernas fall. SCHWEIZ. En stridighet med belgiska styrelsen är på väg att uppkomma i anledning deraf, att Freiburgs kantonalstyrelse af en belgisk undersåte fordrat en borgen af 2400 francs för tillståndet att få nedsätta sig derstädes. Belgiska regeringen lofvar nu utöfva vedergällningsrätten, så vidt ej dess undersåter befrias från den yrkade borgen, hvilket likväl den freiburgska regeringen ej vill medgifva. Den 8 dennes höll kantonen Freiburgs stora råd en öfverläggning, hvaruti frågan om författningens revision förevar för andra gången. Med 65 röster mot 4 fattades det definitiva beslut, att revisionen kommer att företagas. Äfven förevar frågan om klostrens rsstauration, hvarvid det beslut fattades, att inställs klostergodsens försäljning, men tills vidare uppskjuta frågan om klostrens restauration, till dess den inledda underhandlingen med Rom om ett konkordat blifvit afslutad. Dekanen Aeby, som unde:r sonderbundstiden var jsuiternas högra hand, men sedan lefvat landsförvist i Frankrike, har nu fått statsrådets tillstånd att återvända till Freiburg. Dessutom har statsrådet beslutat, att alla år 1847 från sina prestgäll aflägsnade andliga skola återfi sina presterliga embeten. Af allt detta synes det, att jesuiterna och klostervän aerna äter fått någon vind i seglen i kantonen Freiburg. ITALIEN. Från Neapel berättas den 4 dennes, att 400 politiska fingar slutligen förklarat sig böjda att emigrera till Sydamerika. UtiNesapel hade en mängd trefärgade pappersremsor blifvit uströdda på alla besökta platser den 24 Febr., till ett slags påminnelse om denna dag år 1848, på hvilken konuug Ferdinand II, uti syrkan Francesco di Peula, med stor högtidlighet aflade ed på den konstitutionella kartan. Till och med i nämde kyrka fann man i. dylika med den italienska trikoloren målade pappersrexsor till stor mängd kringströdda. Dessutom prånkade. om morgonen : samma dag trefärga3e affischer med. följande fragmentariska strofe:: Den 29 Januari—10 Febcuari 1848 — oförgängliga minne — förl. den på evangelium svekfullt besvurna konsti. tutionen — på den 24 Februari — invigd genom blod, genom bilan, genom galererna. — Neapels medborgare protesteran, Samma dag cirkulerade bland trupperna en petition till konungen från armen, hvaruti denna bönfaller hos konungen att han måtte upprätthålla konstitutionen. Äfven en proklamation i muratistisk anda gjorde sin ru:d uti hufvudstaden och i provinserna. Från Rom berättas att ett stort antal engelsmän, som för närvarande vistas uti den påfliga residensstaden, litit den 3 dennes pål. praktfullt sätt upplysa colossåsns ruiser med facklor och besgaliska eldar. Verkan deraf beskrifves såsom uomordentligt storartad. land de många tusende åskådare, som infunnit sig för att betrakta denna sköna företeelse af nämde ryktbara ruiner, märktes konung Max af Bayern. Tvenne regementen af. de fråa Grekland återvändande franska trupperna hade anländt!; vill Cwita-Veechia. Man vidtog åtgärder att inqvartera dem ui åtskilliga kloster. På detta sätt hade den franska ockupationsarmen blifvit icke obetydligt förökad. 5 TURKIET. Från Konstantinopel förmäles den 2 den-; katter Pre,