äfvensom ministern för inrikes ärendena, hvi ka tillsammans med pietisterna och feoda partiet mödosamt utarbetat det digra lagfö slaget, skola åter nödgas på nytt börja si penelope-arbete. Det är klart, att vid dett ministerens nederlag någon fråga icke up stått om ministerkris eller upplösning at kan rarne. Så långt hafva vi ännu icke kommi För öfrigt har ju hr v. Manteuffel mer än e gång från ministerbänken förklarat, att ha och hams kolleger suto der i kraft af konur gens vilja och icke ämnade lemna sina pla ser i annat fall, än om H. M:t så bestämde Deremot är således ingenting att anmärks och man kan . blott glädja sig åt att lage fallit, tack vare å ena sidan katolikerna, hvilk icke ville höra talas derom, utan att derjemt de andliga hedersdomstolarne återstäldes, sam å andra sidan återuppvaknandet af en tole rantare och humanare anda hos: en delaf hö gerns medlemmar. Ultrapietisterna hafva fåt en skarp lexa, och om är deras organer låt uti en hycklande ton förstå, att pastorern skola draga försorg om att åtskilda äkt makar icke åter få ingå äktenskap, så återstå detta likväl att erfara. De andliga herrarn kunna, under den närvarande förvaltningen stifta mycket ondt och utså tvedrägt, unde det de rikta sina ögon mot himmelen, me ministererna äro icke eviga, och en. framtid frisinnad förvaltning skall åtminstone ick träffa på en lag, som skulle för årtionden hafv förgiftat. det sedliga medvetandet i de bor gerliga kretsarna, Det var lätt att förutse att äktenskapsbrott och beräknadt öfvergi? vande skulle hafva ansenligt ökats, emedar dessa voro uti den nya lagen upptagna såson de enklaste motiverna till äktenskapsskilnad Pressen har vid denna hotande fara gjor sin plikt. Isynmerhet meddelade National Zeitung ganska förträffliga srtiklar, hvilke utmärkte sig för en god, verkligt gammal preussisk anda. Äfven andra liberala blac voro på sin post. EndastKölnische Zeitung var förhindrad att taga öppet parti emot Ja. gen, emedan den provins, i hvilken nämde tidning utgifves, till större delem hyllar ka tolska tendenser; och Preussisches Wochenblatt,, hvars fraktion i det hela taget röstade mot lagen, var dock generadt genom der exceptionella ställning, somi innehafves uta tvenne af dess vigtigaste patroner, herrarne Bethmann-Hollwegh och Mathis, hvilka båds luta åt den kyrkligt ortodoxa riktningen, et förhållande som vid detta tillfälle ådragit fraktionen ganska skarpt klander, hvilket till en del varit obefogadt, emedan fraktionen i det hela icke delade dessa herrars åsigt. Utom kamrarne var i hela landet den allmänna opinionen afgjordt emot den föreslagna lagen. Folket anade instinktmässigt de skadliga följ derna af en lag, som fullkomligt kastade om hvarandra den kyrkligt sakramentala och den borgerligt juridiska karakteren, samt hopblandade dem uti den pinsammaste obestämdhet och halfhet. På högre ort skall man hafva varit mycket förtörnad öfver ett resultat, som man alls icke hade väntat sig af denna starkt öfvervägande konservativa majoritet. Ännu mera förbittrade voro en del inflytelserika personer af det feodala partiet. En af dessa utropade: Detta hafva de liderliga junkrarne gjort! En fraktion af högern, nemligen den Arnimska, afgjorde sakens utgång, och ofvannämde ohöfliga utrop skulle antyda, att det icke är så synnerligt väl bestäldt med flere af dessa herrars äktenskapliga förhållanden. Jag nämde nyss hr v. Bethmann-Hollwegh. För några dagar sedan promenerade denne fordne chef för venstra centern uti djurgården. Man vet, att hr v. Bethmann-Hollwegh, uttröttad af kammardebatternas enformighet, begärt afsked och dragit sig tillbaka i privatlifvet. Under ofvannämde promenad mötte honom konungen, åtföljd blott af en adjutant, samt bjöd honom till diner på slottet, ty hr v. Bethmann-Hollwegh har, i synnerhet genom sin religiösa riktning, bibehållit förbindelse med konungen. Grefve Pourtales () svärfader intresserar sig naturligtvis för neufchåtelska frågen. Efter måltiden uppstod en konversation, och konungen lät tydligen förstå, att han uti denna sak till slut skulle gifva efter i frågm om de neufchåtelska bourgeoisierna. Som ekant är hade det i början önskade upprätthållandet af dessa medeltids kommunal och municipalkorporationer intet annat mål än att vidmakthålla ett för framtiden reserveradt rojalistiskt parti uti kantonen Neufchåtel. Schweiz kunde omöjligt medgifva, att detta frö till ny förvirring utsåddes vid den förestående förlikningen. Lyckligtvis kan man, med anledning af konungens ofvannämde till hr v. Bethmann-Hollwegh fälda yttrande, taga för afgjordt, att denna stora svårighet skal! blifva undanröjd. Underrättelserna från Paris rörande konferensens fortgång berättiga likaledes till antagandet, att en gynsam lösning af denna olyckliga angelägenbet är nära förestående. Om för öfrigt Preussen gifver efter, så ha otåligheten utomlands samt Frankrikes och Rysslands påträngande uppmaningar största andelen deruti. Ty äfven Ryssland fruktar en kontinentalkris, uti hvilken Schweiz och Frankrike skulle spela första rolen och rycka med sig revolutionära, elementer af alla slag. Kort före hr v. Brunnows ankomst till Berlin utropade Rysslands chargå daffaires, grefve TOubril, då talet blef om nya svårigheter uti neufchåtelfrågan, med vresig ton: Il faut pourtant que oela finissel . Professor Stahl, den store feodale sofistikern, har råkat ut för tvenne obehagligheter. Han håller nemligen uti universitetet en offentlig föreläsning om partierna uti staten och kyrkan,, hvarvid han, i öfverensstämmelse med sitt bekanta system, förklarar den kristliga uppenbarelsens ovilkorliga autoritet vara uteslutande grundval för stat och lag. äfven