Aftonbladet – 18 mars 1857, sida 1

hvarför han skulle ha mindre nu än förr. I alla fell så syates mig Herren i en dröm ch sade till mig: Tiff, så han, stå upp och itag barnen och begif dig in uti Egypti land j och var qvar der ända tills du får höra vi ; dare af mig. Så sa han ord för ord, och det var ändå mellan första hanegället och dagi ningen, sedan jag legat och bedt och gri;tit hela natten och inte lemnat Herren i någon ro. Jag sa så här, ser ni: Herre, se jag, jag har svåra bekymmer och vet inte hvad jag ska ta mig till; och se, vore nu du, : Herro, så fattig som jag, och jag vore en stor kung gom du, så skulle jag göra hvad jeg ; kunde för att hjelpa dig; och nu Herre, 38 ag, måste du hjelpa :oss, för vi ha ingen jann att hålla oss till, eftersom du vet att miss Nina ä död och mr John Gordon ocksi; och den här qvinnan skall förstöra dessa peytonska barnen, om inte du hjelper oss. Och nu hoppas jag, Herre, att du inte måtte bli vred på gamle Tiff; för se han måste ta bladet från munnen och tala om för dig bur det ä fatt, nu sen det gått så långt, att vi inte längre kan bärat. Derpå, ser ni, somnade jag, och jag hade inte mer än baresta hunnit slumra in, förr än just efter hanegället rösten kom. . . , År det då till Egypti land som du vill föra 0s8? frågade Teddy. , Lär väl vara det, barn ! sade Tiff. Mins ni inte historien, som miss Nina läste för oss en gång om hur Herrauns engel kom till Hagar i öknen, då hon satt under busken? och så om en annan en, som kom till Elias då han hvilade under enträdet och vanirade fram. och tillbaka och vardt hungrig, och när han vaknade om morgonen, så hvad ser han? — jo en kornkaka som låg och bakades åt honom på glödande kol. Mins ni icke att miss Nina läste det der för ess just den sista