Aftonbladet – 17 mars 1857, sida 2

ett outtömligt tålamod, äro hans samlingar allt igenom mästerstycken. Vihafva hört en kom-. petent domare säga om dem, att så stora, 2å fullständiga, så väl bevarade, med sådant omdöme gjorda samlingar aldrig sf någon enskild man blifvit hemsända till något museum. Stilla giok han sin gång, i frid med alla, bögaktad af de fleste, som kommo i beröring med honom, älskad af många, som genombröto det höljands skalet och trängde till kärnan af hans stora inre värde, Blott få visste huru, stort det i sjelfva verket. var. Det är icke heller detta, som slår verlden med häpnad eller tjusning, det är den yttre menniskan. och hennes bragder. Om och när en gåxg Johan Wahlberg. i detta hänseerde blir fullt känd. af det fosterland han så högt älskade: när hans bild blir stäld i Sveas pariheor på den höga. plats ban förtjenar, må man då ej glömma såsom den skönaste del af inskriften derpå, att han var lika ädel och god, com gagnande och stor: Gust. von Diben. s——— s—— RS